Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Krönika 26/2: Nolltolerans mot klotter

    De lagliga väggarna fungerar i praktiken som en skola och en kontaktknytarplats för personer som sedan tillsammans ger sig ut och klottrar ned spårvagnar och husväggar, skriver GP:s Malin Lernfelt

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    Gillar du grafitti? Tycker du att det är konst? Bra. Då tycker jag att du bör bjuda in stadens klottrande ungdomar till ditt hus. Låt dem klottra på garaget, köksluckorna och i sovrummet. Varför inte några tags på toaletten eller en stor väggmålning i hallen?
    Om stadens graffitiivrare upplät sin egendom som lagliga klotterzoner så kanske vi andra skulle slippa vandaliseringen av vår gemensamma egendom. Och vi skulle slippa att våra skattepengar slösas bort på klottersanering och reparationer.
    Förra året kostade skadegörelse, klotter och bränder göteborgarna 142 miljoner kronor. Kostnaderna för vandalisering ute på skolorna ökade med hela 20 miljoner kronor. I Torslanda som varit en av de mest utsatta stadsdelarna, anmäldes förra året 200 fall av skadegörelse. Att ta bort klottret, byta ut krossade rutor och reparera efter annan skadegörelse gick på nära 700 000 kronor.

    Nu finns det ju de som hävdar att grafitti och vandalisering är olika saker. Men det är det inte. Jag är inget stort fan av kala betongväggar, men hellre det än kladdiga väggmålningar. Grafitti är en bidragande orsak till att områden förslummas och otryggheten växer. Först kommer kladdet och sedan kommer övrig skadegörelse som ett brev på posten. Det är inte heller någon skillnad på laglig och olaglig graffiti. I själva verket är det samma personer som ägnar sig åt båda sakerna. De lagliga väggarna fungerar i praktiken som en skola och en kontaktknytarplats för personer som sedan tillsammans ger sig ut och klottrar ned spårvagnar och husväggar.
    I samband med en uppmärksammad klotterrättegång för ett par år sedan uppmanade Emelie Kullmyr, chef för polisens klottergrupp, politikerna att ta bort de lagliga väggarna. Till exempel sluta upp med att acceptera klottret vid Röda sten. Efter det har det inte hänt särskilt mycket. Förrän nu.
    Göteborgs kommun håller nämligen på att skaffa sig ett nytt sätt att hantera klotter och vandalisering. I förra veckan godkände byggnadsnämnden "Policy för en trivsam stad - fri från klotter och annan skadegörelse". Den nya strategin innebär en nolltolerans mot klotter och otillåten affischering. Kommunen kommer heller inte att upplåta lagliga klotterplank eller tillåta grafitti på särskilda byggnader. Det blir alltså slutkladdat på Pannhuset vid Röda sten.

    Utsatta fastigheter skall skyddas från klottrarna med hjälp av belysning, kameraövervakning och speciella ytbehandlingar. Och om kladdpellarna trots allt inte kan hålla sig borta kommer man att se till sanera så fort som möjligt. Klottrarnas viktigaste motivation är ju att synas. Om allmänheten hjälper till att anmäla klotter så att det kan tas bort så fort det uppstår, leder det till att klottrarna inte uppnår sitt syfte.
    En ytterligare del i policyn är att all skadegörelse skall polisanmälas. Kostnaderna för klottersanering kommer därefter att belastas gärningsmännen om de skulle åka fast. Det handlar inte om några småsummor. Speciellt inte för tonåringar.Och vem vill att ens barn skall starta vuxenlivet med stora skulder? Det borde vara ett skäl så gott som något att hålla koll på vad ens omyndiga tonåring sysslar med på kvällarna.
    Hur som helst är det inte mer än rätt att brottslingarna står för fiolerna, och inte laglydiga kommuninvånare.