Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Tio år har gått sedan Fadime Sahindal mördades av sin far.

Kräver hårdare lagar mot hedersbrott

Särskilda lagar behövs mot hedersbrott, anser experter som arbetar med problemet. Tiotusentals unga bedöms leva under hedersförtryck.

Tio år har gått sedan Fadime Sahindal mördades av sin far. Fortfarande bedöms tiotusentals unga leva under hedersförtryck.

Den 21 januari 2002 sköts Fadime Sahindal till döds av sin far i Uppsala. Motivet var att hon vanhedrat sin familj genom att ha en svensk pojkvän. Än i dag får många unga kvinnor sin frihet beskuren av den egna familjen och släkten. Det handlar om alltifrån strikta klädregler och förbud att träffa kompisar till hot, kränkningar och misshandel.

Åklagare, advokater och experter som arbetar med offer efterlyser nu en hårdare lagstiftning.

– Lagstiftningen är inte i takt med tiden. Vid hedersbrott är det inte bara en partner som står för våldet, det är ett helt kollektiv, säger Susanne Namaani på kvinnojouren Somaya.

Föras in i lagen

För att markera allvaret måste hedersbrotten föras in i lagstiftningen, säger advokat Elisabeth Massi Fritz som är specialiserad på hedersbrott.

– Om motivet till brottet är att återupprätta hedern är det en försvårande omständighet och då måste det till stränga fängelsestraff som kombineras med utvisning där det går att tillämpa.

Hon påpekar även vikten av att kriminalisera tvångsäktenskap.

– Domstolarna behöver få de rätta verktygen för att kunna lagföra personer som begår hedersbrott. På sikt leder en lagstiftning till att synen på normerna ändras hos dem som sympatiserar eller tillämpar dem.

Familjen sluter sig

Kammaråklagare Lena Lithner, inkopplad i flera fall av hedersrelaterat våld, ser också behov av en ändrad skrivning i lagen. Hon berättar om en flicka som enligt familjen hade "fel" pojkvän och därför blev slagen, övervakad och förföljd av syskonen.

– Jag sade till rätten att detta ska bedömas som misshandel av normalgraden, inte ringa misshandel, för det är en försvårande omständighet att det finns en hedersproblematik och det måste man beakta. Men det fick jag inte igenom.

Lena Lithner konstaterar att det kan vara svårt att driva hedersrelaterade fall till domstol.

– Familjen sluter sig, syskonen talar inte av rädsla för föräldrarna, säger Lena Lithner.

Att samhället inte agerat tillräckligt kraftigt mot hedersrelaterade brott bottnar i rädsla, anser Elisabeth Massi Fritz.

– Man vågar inte ta tag i problematiken. Det handlar om andra kulturer, andra normer, det blir vi-och-ni-situationer. Men är det verkligen bättre att inte göra någonting alls?

Justitieminister Beatrice Ask (M) hade under torsdagen ingen möjlighet att kommentera kraven på en skärpt lagstiftning.

Hedersbrott är ett samlat namn för brott där bland annat våld förekommer för att återupprätta familjens eller släktens heder. Det kan handla om att en människa inte får bestämma själv eller misshandlas för att lära sig lyda.

När man talar om hedersrelaterat våld stängs ofta den drabbade inne, misshandlas eller dödas om han eller hon, oftast en kvinna, varit illojal mot den egna gruppen eller familjen och skadat familjens anseende.

När den som felat dödas kallas detta för hedersmord. Det förekommer främst inom maffiaklaner och i patriarkala samhällen kring Medelhavet, i Mellanöstern och i delar av Central- och Sydasien. I dessa klaner och samhällen kontrolleras ofta kvinnornas sexualitet av män.

Omkring 70 000 unga i Sverige upplever att de inte har möjlighet att fritt välja vem de ska gifta sig med.

Av dem oroar sig 8 500 ofta över sin livssituation.

19,4 procent av flickorna och 13,5 procent av pojkarna i Husby, Araby, Rosengård och Hjällbo är oroliga för att de inte får välja själva.

En tredjedel av alla flickor som omhändertogs enligt LVU levde med denna problematik.

Mest läst