I Sverige är rätten att ta ansvar för den egna hälsan en självklarhet. Liksom motion har kost och näringsintag stor betydelse för hälsan och är områden som svenskarna är vana vid att själva ta ansvar för. Vi är också vana vid att kunna komplettera maten med kosttillskott när det behövs. Brist på D-vitamin och järn är exempel på två vanliga fynd när vardagsmaten synas.
En stor del av Sveriges befolkning äter kosttillskott i dag för att de mår bra av det, de känner skillnad. Det kanske inte är så konstigt. Maten har allt mer förlorat sitt näringsinnehåll, vi äter allt mer tomma kalorier, grödorna drivs upp snabbt för att öka lönsamheten och skördas innan de är mogna och så vidare. Listan kan göras lång.
En trend verkar nu vara på tillväxt som minskar våra möjligheter att komplettera kosten. I Västerås stoppades nyligen försäljningen av ett antal kosttillskottsprodukter med D- och B-vitaminer – inte på grund av att de är dåliga eller skadliga, utan med anledning av att tillskotten tangerar riktlinjerna för RDI (det rekommenderade dagliga intaget som anger minsta nödvändiga mängd för att undvika bristsjukdomar).Dessa riktlinjerrör sig om rena rekommendationer från Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. De är långt ifrån kompletta och framför allt inte tvingande.
År 2000 påbörjade Efsa ett arbete med att fastställa säkra gränsvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Arbetet publicerades 2006 i form av en vägledande guide med generella riktlinjer. Tanken var att dessa gränsvärden skulle antas i framtiden. Projektet har dock lagts på is på grund av svårigheter att tillämpa dem i praktiken. Vi nordbor har exempelvis högre behov av extra D-vitamin jämfört med sydeuropéer, något som uppmärksammats av flera svenska forskare och läkare som uppmanat verket att ändra rekommendationerna. Trots det väljer Livsmedelsverket att stoppa huvudet i sanden och hålla fast vid Efsas inaktuella rapporter.
Sverige missar möjligheterna
Med dessa haltade riktlinjer som utgångspunkt har nu livsmedelsinspektörer i Västerås åtagit sig uppgiften att stoppa försäljning av tillskott genom att tillämpa Efsas riktlinjer som om de vore regler. Det är inte utan att det börjar lukta myndighetsmissbruk.
Det som numera vinner allt mer terräng runt om i världen tycks svenska myndigheter helt slå ur hågen: att kosttillskott har potential för stora kostnadsbesparingar i samhället. Enligt en rapport från oberoende branschorganisationen Council for Responsible Nutrition skulle över 800000 medicinska incidenter kunna undvikas 2013–2020 om alla amerikaner över 55 år med hjärt-kärlsjukdom tog folsyra, B6 och B12 i förebyggande syfte. I flera av studierna som ligger till grund för rapporten användes samma dos av vitamin B6 som nu fått säljstopp i Västerås.
Även Mayo Clinic, USA:s högst rankade sjukvårdsorganisation, har förstått behandlingsmöjligheterna med individanpassade kosttillskott och har nyligen startat forskning inom området. Det är dags att Sverige lyfter blicken och ser vad som sker i omvärlden. Med ovanstående vill vi inte påskina att Sverige inte behöver ett regelverk som kontrollerar kosttillskottsmarknaden, tvärtom. Men i nuläget luras vi att tro att det pågår en skadlig överkonsumtion av näringsämnen i vårt land.
Nytt fokus behövs
Vi rekommenderar att en kompetent expertgrupp tillsätts som ser över de befintliga riktlinjerna och sätter större fokus på optimala nivåer i kosttillskott. Dessa nivåer bör utgå från ett intag som bidrar till optimal funktion och hälsa istället för att som i dag enbart syfta till att undvika bristsymtom. Då kan kosttillskott bli en väg till att stärka folkhälsan och minska sjukvårdskostnaderna.
Vi efterlyser även en sakligare rapportering från media i ämnet. Det finns en tendens att använda ordet kosttillskott på ett slarvigt sätt som innebär att säkra och väldokumenterade vitaminer och mineraler dras över samma kam som billiga proteinpulver och tvivelaktiga bantningspreparat. Dessutom återkommer Livsmedelsverket och en handfull experter som ständiga referenser. Det är hög tid för en mer nyanserad journalistik som söker andra röster och fler sidor av saken i stället för att slentrianmässigt springa i flock till samma gamla källor.
Ulla Robertsson
chefredaktör Näringsmedicinsk Tidskrift
Helene Sandström
vetenskaps- journalist
Nina Törmark
journalist
Lina Åhlén
BSc Nutritional Science