Korvförsäljare: köttskatt löjligt

ANNONS
|

Konsumtionen av kött ökar inte bara i Sverige utan även i EU och i världen totalt, konstaterar Jordbruksverket i rapporten "En hållbar köttkonsumtion" som presenterades på måndagen. Västvärlden måste dra ner på köttätandet för att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktion, är den genomgående tesen.

I rapporten konstaterar Jordbrukverket att det i allmänhet är produktionen av nötkött som bidrar med stora utsläpp av växthusgaser och synnerhet produktion av ekologiskt nötkött där djuren går ute under stora delar av året.

"Långsam uppfödning utomhus innebär i många fall större utsläpp än intensiv produktion inomhus, men kan å andra sidan innebära en bättre djurvälfärd."

ANNONS

Gödebergs gård

Dag Andersson, har fött upp nötkreatur i hela sitt liv på Gödebergs gård i Lindome i Mölndals kommun, varav de sista 15 åren med ekologisk djurhållning.

- Jag tycker det låter väldigt konstigt. Vi har inte mycket nötkreatur kvar i Sverige så jag förstår inte att det skulle vara ett så stort hot mot miljön. Vi har en bara en tiondels så många nötkreatur i dag i Sverige som på 50-talet och jag kan inte förstå att det skulle kunna vara ett så stort hot mot miljön, jämfört med exempelvis biltrafiken. Att ekologisk djurhållning skulle vara sämre för miljön fattar jag heller inte. Vi använder inget inköpt foder, djuren är ute på bete så länge det går och äter torkat gräs på vintern. Är det bättre att vi äter importerat kött som flugit över halv jorden? säger han.

I dag har familjen 200 nötdjur på gården och säljer allt i egna gårdsbutiken. Jordbruksverket betonar också att de betande boskapen behövs för att bevara naturbetesmarker som är värdefulla för den biologiska mångfalden och de öppna landskapen. Produktionen bidrar också till sysselsättning på landsbygden.

Rapporten tar ändå upp möjligheten att införa en koldioxidskatt i konsumentledet baserad på hur mycket utsläpp som orsakas av köttet.

ANNONS

- Regler, miljöskatter och subventioner kan styra i rätt riktning. Men det är avgörande att dessa är på en internationell nivå. Annars riskerar man bara flytta produktionen dit där regelkraven och skattebördan är lättast, inte där produktionen är hållbar, Gabriella Cahlin, chef för verkets marknadsavdelning.

Stor ökning

Enligt Jordbruksverkets rapport ökade den svenska totalkonsumtionen med 33 procent åren 1980–2010 till 85 kilo kött per person och år. Populärast 2010 var griskött 37 kilo, nötkött 25,7 kilo och fjäderfäkött 18 kilo. Långt därefter kom vilt, får med mera.

Globalt äts det mest nötkött i USA, Australien, Brasilien och Luxemburg.

Malin Talcoth-Henriksson är småföretagare i Göteborg och driver Gourmetkorv med två försäljningsställen i centrala stan. Hon hörde nyheten om Jordbruksverkets förslag på radion på tisdagsmorgonen.

- För mig verkar det ganska löjligt men jag orkar inte oroa mig nu. Måste det vara skatt på allt? Det är tufft nog att vara småföretagare ändå och alla kostnader är viktiga, säger hon.

Talcoth-Henriksson poängterar att hennes kunder inte bara äter korv.

- Det är potatismos och surkål och annat också.

Produktionen av nötkött påverkar utsläppen av koldioxid mest, slår Jordbruksverket fast. Fläsk, lamm och fjäderfä har en mindre inverkan.

- Tur då att lammkorv har blivit mycket populärt. Och i de tyska korvar som är våra bästsäljare ingår både fläsk och nöt. Jag tror inte att det blir någon köttskatt, men det verkar bra att variera sortimentet på olika typer av kött, säger Malin Talcoth-Henriksson

ANNONS

Köttkonsumtionen i världen har fördubblats de senaste 50 åren – från ungefär 20 kilo per år till över 40 kilo per person och år, enligt statistik från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.organisation FAO.

ANNONS