Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Maten och jordbruket står för en avgörande belastning på klimatet och erbjuder därför en av de allra största möjligheterna att nå klimatmålen, skriver debattörerna. Bild: Bild: Håkan Sannebro

Konventionella jordbruket måste fasas ut

Debatt Vi har inte råd att blunda för att maten och jordbruket i dag står för en avgörande belastning på klimatet. Men dessa erbjuder även en av de allra största möjligheterna att nå klimatmålen. Men då krävs en övergång till ett ekologiskt kretsloppsbaserat jordbruk, skriver bland andra Artur Granstedt, docent i ekologiskt lantbruk vid SLU.

Av den svenska konsumtionens klimatbelastning utgör maten mellan 30 och 40 procent. Vår nuvarande matförsörjning svarar för en betydande del av den globala uppvärmningen och är även på andra sätt ohållbar, något som i sin tur hotar den framtida matförsörjningen. Ändå är det mycket tyst om detta i klimatpolitiken och klimatdebatten, inklusive den viktiga klimatkonferensen som nu utspelar sig i Paris.

Vi tycker det är märkligt och allvarligt att detta inte lyfts betydligt högre upp i klimatdiskussionerna. Inte minst från svensk sida. En uttalad del i den svenska regeringens strategi kring klimatdiskussionerna i Paris är ju att vara ett föregångsland och skärpa den nationella klimatpolitiken, samt att verka för att EU ska höja sina ambitioner för utsläppsminskningar.

I den så utpräglat globala klimatfrågan räcker det inte med att begränsa sig till de utsläpp som sker inom vårt land när man diskuterar vad vi bör göra på nationell nivå. Man måste också inkludera den stora klimatpåverkan i andra länder som vi i vårt land orsakar direkt genom vår konsumtion och genom vårt jordbruk. Större delen av matens klimatbelastning i Sverige är import av produktionsmedel för jordbruket och import av livsmedel för direktkonsumtion. För det konventionella jordbrukets del är det främst den mycket fossilenergikrävande konstgödseln och den omfattande foderimporten med avskogning och markförstöring i andra länder som följd som på olika sätt leder till stora utsläpp av växthusgaser. Detta beror på att det naturliga kretsloppet av näringsämnen är brutet i dagens specialiserade jordbruk.

Bryter kretsloppet

Hela grundproblemet är att vi skickar ut mer koldioxid i atmosfären än vad som åter binds genom jordens växtlighet globalt. Det är bara genom fotosyntesen vi kan binda kol ur atmosfären. Här har jordbruket en nyckelroll. Men det konventionella jordbruket förbränner och använder i dag mer energi än vad det producerar i form av livsmedelsprodukter. I stället för att via fotosyntesen vara en producent av energi har jordbruket blivit en energikonsument. Det brutna kretsloppet och den fossilenergidrivna växtnäringsförsörjningen är en huvudorsak till detta.

I ett ekologiskt kretsloppsbaserat jordbruk med både växtodling och djur, markvårdande växtföljder och vallodling får man däremot en betydligt bättre balans i detta, inklusive ökad bindning av kol i marken. Erfarenheter visar att matens klimatpåverkan på det sättet kan minska till åtminstone hälften. För att minska belastningen från maten krävs både en genomgripande förändring av jordbruket och en kraftfullt minskad köttkonsumtion baserad på spannmål och importerad soja.

Det finns alltså beprövade lösningar och föregångare både på producent- och konsumentsidan. I exempelvis Södertälje kommuns skolor och äldreomsorg har man visat att det i stor skala går att ställa om till betydligt mer ekologisk mat och mindre kött, utan att det kostar mer.

Det är väl känt att vi måste minska vår totala klimatbelastning med 80 procent fram till år 2050 för att genomsnittstemperaturen inte ska öka med mer än två grader. Det är bråttom. Den möjlighet vi nu har att bromsa klimatutvecklingen håller på att stängas, med oanade konsekvenser som följd. Vi måste snabbt vända dagens ökning till en minskning och för detta har såväl producenter, konsumenter som politiker ett stort ansvar. Det livsviktiga arbetet att säkra en uthållig försörjning inom en fungerande biosfär kommer att kräva genomgripande förändringar på flera områden.

Inte råd att blunda längre

I det läget har vi helt enkelt inte råd att blunda för att maten och jordbruket i dag står för en avgörande belastning på klimatet, och därför också erbjuder en av de allra största möjligheterna att nå klimatmålen. Från svensk sida bör vi även på det här området lägga mer handling bakom orden för att vara ett föregångsland. Det finns politiska styrmedel på hemmaplan att använda och genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns kanaler och instrument att påverka internationellt. Lyft upp maten och jordbruket på klimatbordet nu, innan det är för sent.

Artur Granstedt

docent i ekologiskt lantbruk vid SLU och koordinator för det nu avslutade EU-finansierade Östersjöprojektet BERAS

Anna Borgeryd

styrelseordförande och koncernstrateg för Polarbröd

Markus Larsson

doktorand på KTH, Miljöstrategis analys

Johan Ununger

vd Saltå kvarn

Mest läst