Man kan inte köpa sig lycka lyder ett gammalt ordspråk. Det kanske stämmer. Men vi vet att man kan köpa sig olycka. Ett hus med mögelskador, farliga leksaker eller bristfälliga försäkringar. Konsumentpolitiken påverkar Sveriges alla invånare varje dag.
Tyvärr ser vi att dagens konsumentvägledning har flera brister. Kommunerna har år efter år skurit ner på sina konsumentvägledningar och dessa är dessutom okända för ett alltför stort antal konsumenter. Jag vill se ett fungerande stöd till alla konsumenter oavsett var de bor i Sverige. Därför tillsätter jag i dag en utredning för framtidens stöd till konsumenter.
Konsumenter erbjuds ett allt större smörgårdsbord av produkter och tjänster. Nya produkter lanseras, nya distributionssätt utvecklas, nya marknader uppstår och nya kanaler öppnas för allt mer kreativ marknadsföring. Valfrihetsreformer inom utbildning, vård och omsorg gör att medborgare ställs inför nya möjligheter och situationer liknande de vi möter som konsumenter. Kraven på konsumentens agerande ökar också i takt med att samhället utgår från att vi tar ett allt större ansvar för den egna privatekonomin.
Konsumtionens villkor är i ständig förändring. Ett tydligt exempel är att avtal numera kan ingås med hjälp av ny teknik, till exempel mobiltelefoni. Ungdomar är inte rädda för att använda ny teknik men saknar ibland tillräcklig mognad för att se fällor som finns. Det kan leda till höga räkningar. Vi är många som har upprörts över de kostsamma virtuella smurfbär som barn har köpt när de spelat spel.
Saknar grundläggande kunskap
Undersökningar visar att åtskilliga konsumenter saknar grundläggande kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. De vill därför ha tillgång till stöd såväl inför som efter köp. Det handlar om att få hjälp att jämföra produkter men också om vägledning när man upplever att något gått fel eller har frågor om vilka regler som gäller.
Många vänder sig direkt till företagen. Det är bra eftersom det kan vara ett effektivt sätt att få svar på frågor. Men det behövs också tillgång till ett oberoende stöd om vilka rättigheter och skyldigheter vi har och som ger information för att kunna göra självständiga och välgrundade val. Det gynnar även förtroendet för marknaderna.
Dagens stöd till konsumenter bedrivs av många olika aktörer. Det stora flertalet kommuner bedriver konsumentvägledning till enskilda. Men det kommunala åtagandet är frivilligt och stödets omfattning varierar mycket mellan kommuner.
För några marknader, till exempel bank, försäkring och el, finns branschfinansierade konsumentbyråer med uppgift att ge stöd. Byråerna erbjuder utmärkt information och vägledning men är även de okända bland konsumenterna. Flera statliga myndigheter ger information till konsumenter, till exempel på sina webbplatser, utan att bedriva vägledning till enskilda.
Helhetssyn saknas
Konsumentverket har i uppdrag att se till att konsumenterna kan nå den information de behöver genom att täcka upp för de områden där ingen annan ger information. Konsumentverket har däremot inte i uppdrag att ge stöd till enskilda konsumenter trots att tusentals konsumenter kontaktar dem varje år för vägledning.
Frånvaron av helhetssyn när det gäller konsumentvägledning innebär att konsumenternas behov av ett tydligt och lättanvänt stöd inte uppfylls i dag.
Men ett brett informationsarbete riktat till alla riskerar att i praktiken inte riktigt passa någon. Stödet måste kommuniceras och utformas på olika konsumentgruppers villkor. Behovet av stöd varierar också beroende på produkt. Komplexa tjänster som köps sällan och som marknadsförs hårt, som olika sparformer, ställer helt andra krav på konsumenten än enklare varor vi köper och konsumerar ofta. Det är min uppfattning att kvaliteten på stödet kan höjas genom att det görs mer målgrupps- och produktanpassat.
Min förhoppning är att utredningen om framtidens stöd till konsumenter kommer att resultera i ökad konsumentmakt. En fungerande marknadsekonomi kräver ett starkt näringsliv. Men också starka och kunniga konsumenter som kan göra medvetna val på en allt mer komplex och global marknad. Jag vill att fler konsumenter röstar med plånboken.
Birgitta Ohlsson (FP)
EU- och konsumentminister. Studerat statsvetenskap och internationella relationer, tidigare ordförande för Liberala ungdomsförbundet och ledarskribent ibland annat DN. Politiska hjärtefrågor: Feminism, globalisering, frihandel, demokrati, tolerans, solidaritet och djurskydd.
