Svenska groddar pastöriseras
Gott, nyttigt och säkert? Efter sommarens ehec-larm har svenskarna hållit sig undan groddar. GP Konsument reder ut vad som gäller.
Relaterat
Fakta
Pastörisera hemma
Hobbyodlare som känner oro kan pastörisera hemma.
Skölj fröna i kallt vatten några gånger. Hetta upp vatten till 80-85 grader och doppa ner dem med en sil. Rör runt ordentligt i 30 sekunder och ta sedan upp silen och kyl ner fröna i ett kallt vattenbad.
Värms fröna längre riskeras grobarheten att förstöras.
Raw food
Groddar odlas året om och är mycket energieffektiva. Jämfört med andra grönsaker så innehåller de mindre vatten vilket gör dem mycket näringstäta. De är nyttigast råa och har ett högt innehåll av proteiner och fibrer samt mycket E och D-vitaminer. Groddar från baljväxter som soja, linser och bönor är särskilt proteinrika.
I butik har groddar ett bäst före datum på ungefär en vecka men ju kallare de förvaras desto längre håller de.
Källa: Livsmedelsverket och Munkagrodden
Eva Bendroths groddsmoothie
4 dl äppeljuice
50 gram alfalfa- eller böngroddar
100 gram djupfrysta bär eller frukter
1 mogen banan
1 tsk nyponpulver
Kör 30 sekunder i en mixer
När Livsmedelsverket i somras avrådde från att äta alla typer av groddar tvingades odlarna kasta sina skördar på tippen. Trots att avrådan snart lyftes, och inga ehec-bakterier konstaterats på de svenska groddarna, är konsumenterna fortsatt försiktiga. Produktionen ligger bara på hälften av vad den gjorde före sommaren.
- Alla svenska groddar med sigillmärket är pastöriserade för att döda ehec-bakterier och salmonella, säger Anna Richert som jobbar med klimat- och resurshushållning på Svenskt sigill.
En färsk undersökning visar dock att bara 13 procent av svenskarna känner till att svenska groddar pastöriseras.
- Vi måste berätta att de svenska producenterna är mycket bättre på livsmedelssäkerhet än övriga Europa, säger hon.
De flesta groddar och skott som säljs i Sverige är märkta med Svenskt sigill, men man hittar även exempelvis holländska groddar i butikerna. Skillnaden är att Sverige fortfarande är det enda landet i Europa som pastöriserar fröerna innan de ska groddas, vilket betyder att de sänks ner i 80-gradigt vatten under 30 sekunder. Det innebär även att de svenska groddarna i handeln är betydligt säkrare än de frön som säljs för hemmaodling.
- Det stämmer, säger Mats Lindblad, mikrobiolog på Livsmedelsverket.
- Man kan aldrig utesluta bakterier helt men man kan absolut säga att svenskodlat är säkert. Det finns ingen anledning att vara mer rädd för groddar än exempelvis svensk sallad, säger han.
Enligt Livsmedelsverket är det svårt att veta varför just groddar har varit drabbade av bakterier som salmonella och ehec. Troligen är det de exceptionellt gynnsamma förhållandena, med värme och fukt vid groddningen, som gör att bakterierna trivs så bra.
Sedan odlarna började pastörisera har utbrotten minskat kraftigt och Kenneth Bendroth, mångårig groddodlare på Munkagrodden i Munka-Ljungby, tycker att man som konsument ska vara uppmärksam och ställa krav när man handlar eller äter ute. Svenska groddar och skott ska vara pastöriserade och butiken eller restaurangen ska veta var grönsakerna kommer från.
Själv äter han groddar varje dag och tipset är att pröva nya, spännande sorter.
- Vi odlar mycket som inte har nått den stora handeln ännu. Exempelvis lök- och vitlöksgroddar är fantastiskt goda och alla som prövar dem blir överraskade. Men alla frön går att grodda och jag tycker att man ska experimentera hemma eftersom det är så enkelt.
