Någon som är född på det tidiga 1900-talet har nog svårt att känna igen sig i en modern livsmedelsbutik.

Att säga att spaghetti med köttfärssås tillhör den svenska husmanskosten är kanske att ta i. Men att denna rätt numera är en standardrätt i det svenska och internationella köket, är nog de flesta överens om. Men det är inte så förfärligt länge sedan som spaghetti uppfattades som något exotiskt och annorlunda.

Jordbruksverket presenterade i slutet av förra året statistik på hur vår konsumtion av livsmedel förändrats sedan 1960 fram till 2006, alltså till för tre år sedan.

I faktarutan här intill redovisas några av de tydligaste förändringarna under denna tid.

Ett synligt bevis för hur saker och ting förändrats får man genom att besöka en livsmedelsbutik. Även om det handlar om en mindre servicebutik, så är hyllorna fulla av tacos, nudlar, exotisk frukt och annat som hade varit helt otänkbart på 60- och 70-talet.

Efterfrågan styr

Waheed Hassan är stormarknadschef på Coop Forum i Bäckebol. Han menar att de nya mattrenderna är ett direkt resultat av våra ändrade resvanor och den ökade invandringen.

- Det är kundernas efterfrågan som styr. Är det någon som frågar efter en viss vara så tar vi hem den och testar om det är något som fungerar, säger han.

Gör det det, så hamnar varan i vårt sortiment, säger han.

Och det handlar inte bara om "utländsk" mat, det kan också vara att en kund frågar efter en ekologisk vara. Eller en närproducerad produkt.

- För det tror jag är nästa stora mattrend, säger Waheed Hassan. Det är många som vill ha mat som kommer från närområdet, utan att ha transporterats långa sträckor för att komma till butiken. Min uppfattning är att intresset för närproducerat är betydligt större än för rättvisemärkt.

Allt går dock inte hem, det finns sådant som efterfrågas, men som ändå inte går att sälja i någon större utsträckning. Som surkål.

- Vi har tagit hem surkål flera gånger för att någon kund efterfrågat det. Men det fungerar inte, det finns uppenbarligen vissa maträtter som svenskar inte vill ha, säger Waheed Hassan.

Men hur förklarar man egentligen det faktum att tacos blivit en så "svensk" rätt? Förhållandevis få svenskar har varit i Mexiko, i alla fall om man jämför med hur många som varit i Thailand. Dessutom är antalet mexikanska invandrare i Sverige försvinnande litet. Så i det fallet handlar det om något helt annat än influenser i samband med resor eller från invandring.

Framgångsrik marknadsföring

Alexandra Zazzi, som kom till Sverige som 11-åring, med italiensk mat i bagaget har sin uppfattning klar.

- Just taco är nog i första hand en framgång för marknadsförarna. Men just köttfärs är ju väldigt snäll mat som är lätt variera smakmässigt. Och det uppskattar framförallt barnen. Därför blir lätt för en familj att samlas kring en rätt som taco, säger hon.

Det är nog också en av anledningarna till att spaghetti med köttfärssås är så populärt. När hon kom till Sverige minns hon att det redan då var en rätt som fanns i bamba.

- Och det är nog ett tecken på att en maträtt är "svensk", när den hamnar på skolans lunchmatsedel.

Att vi förändrat våra matvanor så pass mycket under här perioden hänger också samman med att allt fler kvinnor började förvärvsarbeta, tror Alexandra Zazzi.

- I och med det blev det viktigt att det skulle gå fort att laga mat. Och då är det lätt att ta till sig färdiglagade rätter, burkmat, soppor och sånt.

Den trenden gäller fortfarande, menar hon. Även om den ser annorlunda ut i dag.

- Synen på våra måltider har förändrats. Nu för tiden är de inte alltid nödvändigt att sätta sig ned för att äta med allt vad det innebär. Istället kan man äta något snabbt och enkelt, en smoothie, en pulversoppa eller något annat, säger Alexandra Zazzi.

Politiska förändringar

Men hon tror inte några dramatiska förändringar i våra matvanor de närmaste åren.

- Vi är ju så globala nu för tiden. Det finns bara ett 10-tal olika huvudgrupper när det gäller mat. Och dessa stora smaker är redan upptäckta. Så några nya sensationer som kommer att ta oss med storm kan vi nog inte räkna med, säger Alexandra Zazzi.

Däremot tror hon på förändringar av politisk natur när det gäller våra matvanor.

- Även om alla säger att man är intresserad av att köpa ekologiskt och närproducerat så är det få som gör det. Vill man förändra detta är det politiska beslut som gäller, annars kommer folk att fortsätta köpa dansk fläskfilé till extrapris.

Men det är ju inta bara influenser och trender som styr våra matvanor. Under dessa år, från 1960 och framåt har de flesta svenskar fått högre inkomster, vilket också sätter sin prägel på våra inköp. Har vi gott om pengar så äter vi mer kött till exempel. Andra faktorer har också spelat in. Fram till i början av 90-talet ökade priset på jordbruksprodukter i Sverige mer än på övriga områden. Men när prisregleringarna togs bort började priserna sjunka. Och ännu mer sjönk priserna på dessa produkter i samband med EU-inträdet 1995 och momssänkningen 1996.

Men kommer fredagsmys med tacos att ersättas av något annat i framtiden?

Ja, Waheed Hassan är i alla fall säker på vad som skulle fungera.

- Jag är övertygad om att indisk eller thailändsk snabbmat kan bil en ny favorit på svenska middagsbord.