För Anneli och Johan Rosell har den förverkligade husdrömmen blivit till flera år av förtvivlan och hårt arbete för att få ett mögelfritt boende. På motståndarsidan står kommunala Egnahemsbolaget, som Rosells och 20 grannar har stämt. De vill ha 700 000 kronor vardera för att kunna åtgärda sina fuktskadade hus.

För tiotusentals svenska villaägare som bor bakom putsade fasader är enstegstätade träregelväggar ord som väcker mycket starka känslor.

För några år sedan lånade makarna Rosell Johans föräldrars hus i Uddevalla, men rätt snart flyttade de ut. Huset visade sig ha mögel, och Anneli Rosell fick kraftiga reaktioner.

– Jag fick eksem över hela kroppen, och vi kunde inte bo kvar, berättar Anneli Rosell.

Efter att ha bott i hyreslägenhet i centrala Göteborg började de fundera på att köpa eget hus. De ville ha ett nytt, för att inte riskera mögel. Eftersom de båda har jobb på Volvo var det naturligt att de tittade efter lämpliga byggprojekt på Hisingen. I Skogaberg, Hisings-Backa hittade de vad de sökte. Här skulle byggas ett 100-tal hus i modern stil med putsade fasader. De köpte i augusti 2004 och flyttade in till julen samma år.

Problem även i nyproducerade hus

En tid efter blev det i media uppmärksamhet kring problem med fasaderna på nyproducerade putsade hus.

– Vid tvåårsbesiktningen frågade vi besiktningsmannen, som Egnahemsbolaget anlitade, om det även gällde våra hus. Vi fick då försäkran om att det var en annan typ av puts, berättar Johan Rosell.

Men Anneli Rosell fick tillbaka sina tidigare problem med eksem och så småningom kom en bekräftelse från Egnahemsbolaget, att det rörde sig om de omstridda fasaderna som kunde ge fuktskador.

Husägarna i Skogaberg gick samman och ställde krav på Egnahemsbolaget som i slutet av april 2008 utförde fuktmätningar med varierande resultat. De boende kritiserade mätningen för att den skedde efter en lång period av torka, och samfälligheten gjorde därför i februari 2009 en egen undersökning på 30 hus. Nu med betydligt högre fuktvärden.

Några månader senare togs mögelprov i väggarna på tolv hus. Samtliga hus var angripna av mögel.

– Grannarna har berättat att det rann vatten ur en fasad och att det på flera ställen fanns fullt av svartmögel innanför, säger Anneli Rosell.

Bodde i husvagn under graviditeten

När hon blev gravid med Linnea bestämde sig makarna för att de skulle köpa en husvagn och bo i den under graviditeten. Detta för att söka förhindra att Annelis besvär även drabbade Linnea.

– Under tiden i husvagnen försvann mitt eksem, säger Anneli, som efter inflyttningen i huset fått tillbaka en del av sina besvär.

För tre år sedan lovade Egnahemsbolaget ett åtgärdsprogram, men hittills har företaget bara erbjudit att en firma med fogmassa utfört tätningar åt husägarna som fått betala 15 000 kronor per hus för arbetet.

– Det innebär att man stänger in fukten i väggarna. Ju längre tiden går, desto mer mögel blir det i väggarna, säger Johan Rosell. De 21 husägarna bakom stämningen, liksom övriga 70 grannarna, vill se betydligt radikalare åtgärder. Man vill ha fasaderna bytta mot träfasader, och har redan lämnat in bygglovsansökningar för bytet. Kostnadskalkylen är cirka 600 000 kronor per hus.

– Vi är mycket besvikna på Egnahemsbolaget. Det känns som att de ansvariga förhalat det här så mycket de bara kunnat, säger Johan Rosell.

De unga makarna, liksom grannarna, har ägnat mycken tid åt att få ordning på sina hus. Anneli Rosell gör en gest mot köksbordet och säger:

– Det svider hårt med alla möten vi har haft här. Egentligen vill jag nog inte veta hur många timmar vi lagt ner, säger hon, och kommer sedan fram till att det nog är i snitt en timma per dag i två år.

Deras hus har i dag ett okänt värde, men innan problemen med fasaderna uppdagades sålde en granne sitt likadana hus för 3,5 miljoner kronor.

– Men att sälja är ingen lösning för oss. Värdet är mycket osäkert, och det känns moraliskt fel att överlämpa problemen på någon annan, säger Johan Rosell.

Makarna sätter sin förhoppning till att de kommer att vinna i tingsrätten, där varje husägare kräver ersättning på 700 000 kronor från Egnahemsbolaget.

Rosells har bestämt sig för fasadsbytet och tror att de kommer att få lån. Men de befarar att det finns grannar med svagare ekonomi där banken säger nej till att låna ut pengar.

Vd hänvisar till försäkringsbolagen Olle Lundgren är vd för Egnahemsbolaget. Han tycker inte att företaget varit senfärdigt.

– Det är vi som tagit initiativet till att kontrollera om det finns fuktproblem i fasaderna. Och vi har samarbetat med försäkringsbolagen, för de här fastighetsägarna har ju en byggfelsförsäkring.

Så ni säger nej till att vidtaga åtgärder?

– Jag som vd kan inte bara säga att vi tar på oss det här, det finns regler hur man ska hantera detta. Vi har sagt att det är en försäkringsfråga. Om det så småningom visar sig att vi har ett ansvar så kommer försäkringsbolaget att kräva ersättning av oss, säger Lundgren och tillägger:

– Jag vet att fastighetsägarna vill ha helt nya fasader, oavsett om det finns problem med dem eller inte. De vill ha en produkt som de överhuvudtaget inte köpt, säger Olle Lundgren.

Roger Johansson är skadechef hos GAR-BO, som husägarna i Skogaberg har sin byggfelsförsäkring hos. Han berättar att bolaget har betalat många miljoner kronor i ersättning för den här typen av skador.

Viss fuktkvot måste uppnås

Det är noggrant reglerat hur en skada bedöms. Bland annat finns krav på att uppmätt fuktkvot ska ligga över en viss nivå.

– Finns det tydlig påväxt eller röta på insidan av den utvändiga gipsskivan så gäller försäkringen för reparation, alternativt utbyte om skadan är allvarlig, säger Roger Johansson.

Om man inte öppnat fasaden och konstaterat fel?

– Har man inte gjort någon mätning eller öppnat fasaden, såg görs ingenting. Man öppnar ju inte upp alla fasader bara för att titta.

Anser du att det är en dålig byggmetod?

– En svår fråga. Vi förstår de fastighetsägare som vill byta till ett annat fasadsystem, för att långsiktigt erhålla en robustare fasad, med mindre underhållsbehov, säger Roger Johansson.

Eilert Andersson är advokat på Wistrand advokatbyrå och juridiskt ombud för husägarna i Skogaberg. De får räkna med att vänta minst ett år till innan deras sak prövas i Göteborgs tingsrätt.

Han anser att slutsatsen av de gjorda provtagningarna är att samtliga fasader måste öppnas.

– Vi har fått indikationer på fukt på olika ställen, och fukthalten växlar mellan mätningstillfällena. Vid ett tillfälle kan värdena vara för höga inom en mätpunkt. Vid nästa kan de vara lägre och vice versa. Även om en senare mätning visar på lägre fukthalt, kan den tidigare höga fukthalten inom mätpunkten ha orsakat stora bakomliggande skador. Därför är det vår uppfattning att man inte får den fulla skadebilden genom lokala fuktmätningar.

– Man måste få bort fasaderna för att kunna göra en skadeutredning, säger Eilert Andersson. Hans förklaring till att husägarna stämmer Egnahemsbolaget och inte försäkringsbolaget lyder så här:

– Entreprenören har ett ansvar för det som utförts och det är med Egnahemsbolaget som mina huvudmän har avtal. Egnahemsbolagets ansvar innebär en skyldighet att dels avhjälpa fel i utfört arbete, dels ersätta skador till följd av fel. Egnahemsbolagets avtalsenliga ansvar påverkas inte av byggfelsförsäkringen och dessutom finns det en självrisk i försäkringen. Så det finns inget skäl att gå förbi Egnahemsbolaget, säger Eilert Andersson.

I Göteborg finns, förutom i Skogaberg, hus med enstegstätade fasader bland annat i Hagen i väster och i Björkekärr i öster.