Hur är det möjligt, frågar sig Anneli Andersson, att hennes son fick handla mobiler och dator på kredit i flera stora butiker – trots att det borde vara uppenbart för alla att han har ett begåvningshandikapp.

Frågar man Niklas något förstår han ofta inte vad man menar utan kan svara på något helt annat, och han har inget begrepp om pengar – för honom är 5 kronor och 500 000 kronor samma sak.

- De borde absolut ha reagerat i butikerna. Niklas kan inte sitt person- eller telefonnummer och han textar sitt namn, oftast med blandade små och stora bokstäver. Jag frågade honom hur han kunde fylla i datum, men det hade säljarna visat honom i butikerna, berättar Anneli Andersson.

För säljarna räckte det alltså att Niklas hade en legitimation och hjälpligt kunde plita dit sitt namn för att han skulle få köpa på avbetalning.

Hans mamma upptäckte köpen i samband med två brev från Telenor som välkomnade Niklas som kund. När hon ringde operatören i Stockholm fick hon klart för sig att det handlade om inköp av en laptop och en Iphone med tillhörande abonnemang.

När Niklas, som i vanliga fall är en god och glad kille, kom hem den dagen och hörde sin mammas upprörda röst låste han in sig på toaletten.

- Han sade att han var rädd och skulle stanna där för alltid. De flesta andra människor är rädda för att något speciellt ska hända. Han är bara rädd utan att riktigt förstå varför, säger Anneli Andersson.

Det blev en dramatisk kväll. Till slut berättade Niklas hela historien, att han hade köpt ganska många saker den senaste tiden och att det var en avlägsen bekant som hade övertalat honom. Hos henne fanns alla prylarna – fem mobiltelefoner och en dator – allt köpt på kredit med 24 månaders avbetalning.

Kvinnan är nu polisanmäld och den sidan av saken har sin egen juridiska gång. Men hur resonerade säljarna på The Phonehouse, Expert, 3 och Telenor när de sålde till en kille som alldeles tydligt inte är kapabel att fatta förnuftiga köpbeslut?

- Det måste väl finnas några etiska regler. De tog kreditupplysningar på honom också och där står det ju att han är nolltaxerad. Ingen kan gå in på en bank och låna ens 1 000 kronor utan att ha egen inkomst, men avtal för 90 000 går tydligen bra att ingå, säger Anneli Andersson.

Efter många besök och samtal i de olika butikerna lyckades hon till slut få dem att riva alla Niklas kontrakt – "annars hade han blivit skuldsatt för resten av livet".

Enligt konsumentkreditlagen är säljaren skyldig att pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Men det finns ingen lag som kan tillämpas på säljare som är alltför generösa i sin kreditgivning.

I sin egenskap av vd för Konsumenternas tele- och internetbyrå, Ktib, kommer Mattias Grafström då och då i kontakt med den här typen av problem.

- Jag har grubblat länge men kan inte ge något riktigt bra svar på hur man skulle komma till rätta med det. Man kan ju inte förbjuda folk att ingå avtal, det skulle bli någon form av diskriminering, säger han.

Däremot borde säljarna av ren självbevarelsedrift ifrågasätta om de ska sälja till en person utan inkomster, tycker han.

- Det är mycket upp till den enskilde säljarens etik och moral och bedömningsförmåga. Samtidigt har de antagligen en provisionslön som kan tänkas driva på. Det är viktigt för både operatörer och konsumenter att säljarnas provisionsavtal skrivs så att det får negativa konsekvenser om det visar sig att den information de gett är bristfällig eller felaktig i syfte att lura in kunden i ett avtal, säger Mattias Grafström.

Konsumentverket kan kontrollera kreditgivarnas marknadsföring men inte hjälpa konsumenter om den blivit fel. Det kan inte heller Finansinspektionen där man dock är intresserad av att få veta vilka kreditinstitut som tillstyrker köp trots att en kund är nolltaxerad.

- För oss är butikerna i sig ganska ointressanta, och vi kommenterar inte enskilda ärenden. Men vi tar gärna emot den här typen av information kring kreditgivarna. Den använder vi när vi gör vår tillsyn och prioriterar inriktning på bolag och företeelser, säger finansinspektör Britt Ericsson.

Hon poängterar att kreditgivningen måste vara seriös och berättar om den scoringmodell som kreditinstituten jobbar med. Där matas alla data om kunden in för att se om han inte bara har betalningsvilja utan även betalningsförmåga. Där spelar också antalet omfrågningar roll, om det alltså gjorts flera förfrågningar om en person hos till exempel UC, upplysningscentralen, vilket bör väcka misstänksamhet.

- Men betalningsförmågan är avgörande, punkt slut. Och har man fyllt 18 är man myndig och har rätt att ingå avtal. Men det låter väldigt konstigt att den här killen kunde handla för så mycket pengar i så många butiker utan att ha några taxerade inkomster. Då är det något som har gått fel, säger Britt Ericsson på Finansinspektionen.

Hos Svea Ekonomi AB, som bland annat är kreditgivare till The Phonehouse, sker dock ingen kontroll om en kund vill handla på avbetalning, utan det enda som krävs är ett ja eller nej från en upplysningscentral. Och där spelar det mindre roll om personen är nolltaxerad, huvudsaken är att han eller hon inte har betalningsanmärkningar.