Nätbedragare mer aktiva
Efter julens köpfest har hushållen legat lågt. Men nu börjar shoppandet ta fart. Det innebär att också nätbedragarna blir mer aktiva.
Relaterat
Fakta
Så här kan du bli lurad
Phishing (nätfiske), oftast e-post som ser ut att komma från en bank eller ett kreditkortsbolag. En länk går till en falsk webb-plats där kunden luras att uppge känsliga uppgifter.
Pharming, tjuvar tillverkar egna hemsidor som påminner om bankens.
Stavfelsockupanter, bedragare som lever på att användare skriver in fel domännamn.
Internetauktioner och annonssajter, annonserar ut varor som inte finns. Annonsbedrägerier är det snabbast växande problemområdet. Sajterna har inget ansvar för affärerna.
Källa: Konsumentverket
Traditionsenligt har hushållen varit ekonomiskt återhållsamma under januari och februari, så kallade grötmånader. Snart återgår konsumtionen till det mer normala.
- Tyvärr kommer brottsligheten också att öka, varnar Rickard Faivre, jurist på Konsumentverket.
På verkets webbplats beskrivs flera olika sätt som konsumenter kan luras på. Bland dessa finns phishing och pharming. Phishing är ett sätt att lura människor att lämna i från sig känslig information som lösenord, log-in-uppgifter och kreditkort.
Det primära mediet är e-post. Det kan se ut som ett meddelande från en bank eller ett seriöst företag där kunden uppmanas att skicka sina uppgifter för uppdatering.
Pharming innebär att bedragaren hackar sig in på en server så att en kund som vill besöka sin banks webbplats istället hamnar på en annan sida som liknar exempelvis Swedbank. Kunden märker ingenting och knappar in sina bankuppgifter. När nätbrottslingen fått tillräckligt med information stängs den kopierade banksidan. I båda fallen är det svårt att skydda sig som enskild.
- Svara aldrig på okända eller konstiga mejl utan radera i stället dem från datorn, råder Rickard Faivre.
En annan nätfälla är när mindre samvetsömma säljare annonserar ut varor som inte finns på auktions- eller annonssajterna.
Stavfelsockupanter utnyttjar tillfällen när användare skriver fel domännamn. Felstavningen leder till bedragaren som har gjort en sida som liknar originalet. Enligt Konsumentverket skyddar många företag numera sina domännamn genom att låta även felstavningar leda till rätt plats.
- Det går inte att freda sig mot allt utan man måste vara vaksam hela tiden, säger Rickard Faivre.
Fakta/Bakgrund
Råd för säkrare nätköp
Konsumentverkets tips: Handla på etablerade sidor. Leta efter ett litet hänglås i nederkanten av webbläsaren. Finns det där är det förmodligen säkert. Uppdatera brandvägg och virusskydd regelbundet. Handla gärna mot faktura. Med en faktura går det att bestrida köpet i efterhand. Använd elektronisk plånbok för säkrare betalning på Internet. Betalningssättet innebär att kunden fyller på pengar på en e-plånbok hos ett företag. När en räkning ska betalas dras beloppet från plånboken.
Källa: Konsumentverket























