Skoindustrin hänger inte med
Efterfrågan på skor i stora storlekar ökar. Men skoindustrin hänger inte med i utvecklingen. Tvärtom.
Relaterat
Fakta
Här är problemet
- De flesta skor görs i Asien där stora fötter är mycket ovanligt.
- Skor utanför massproduktionen är dyrare att tillverka, främst på grund av sulorna. Det kostar hundratusentals kronor att lägga upp sulformar.
- Skor i stora storlekar är dyrare att köpa in än bondtolvan.
Källa: Erik Bjerkander
Det är svårt att få tag på stora skor, inte bara för kunderna utan också för inköparna. Trots att efterfrågan stadigt ökat har branschen gått åt motsatt håll. En anledning är att så stor del av skoproduktionen numera sker utanför Europa.
– Allt styrs av efterfrågan. 95 procent av produktionen sker i dag i Asien och där har de inte stora storlekar. De har heller ingen erfarenhet av det behovet, säger Tanja Alexeeva.
Som inköpschef på nätbutiken Brandos arbetar hon kontinuerligt med att hitta nya leverantörer, bland annat för att kunna möta efterfrågan på större storlekar. Men det kräver mycket tid och energi, förklarar hon.
– Större skor kan vi bara köpa på de fabriker som finns kvar i Europa. Vill man sedan att de ska vara lite roliga är det väldigt svårt, 43 brukar vara gränsen för kvinnor. Men det finns tillverkare som specialiserat sig på större storlekar. Vi har hittat en fabrik i Italien som egentligen inriktat sig på skor till transvestiter och som gör riktigt fina skor. Vi planerar att jobba mer med den framöver, säger Tanja Alexeeva.
Hon berättar att den vanligaste sorteringen för inköpare kallas Bondtolva: ett tolvpack som går från 36-41 med en 36:a, två 37:or, tre 38:or, tre 39:or, två 40:or och en 41:a. Den är beräknad att vara anpassad efter marknadens behov, men den stämmer inte med verkligheten längre, enligt Tanja Alexeeva.
– Nej, så såg den normala spridningskurvan ut för kanske 20 till 30 år sedan. I dag har både damer och herrar större fötter. Men industrin har inte hängt med i utvecklingen.
Att så få vanliga butiker erbjuder skor i stora storlekar har sin förklaring, menar Tanja Alexeeva. Via nätet är det enklare att hitta tillräckligt många kunder för att det ska löna sig.
– Butiker kan dra sig för att köpa in stora storlekar. Det är en risktagning, blir skorna inte sålda måste de reas ut senare. Vi som nätbutik sprider våra risker eftersom vi handlar över ett så stort geografiskt område, säger hon.
Erik Bjerkander, vd på Skohuset i Lerum, håller inte riktigt med. Kunderna finns – det gäller bara att satsa på dem, ha tillräckligt stort sortiment. Då hittar de till hyllorna och kommer tillbaka år efter år.
– Vi har haft stora skor i många år, ända sedan vi hade fabriksförsäljning här. På herrsidan har vi 25–30 modeller i storlekarna över 46 och på damsidan 30–40 modeller över 41. Det går inte att få lönsamhet med ett litet sortiment. Ta en kille på 16 år med 48–49 i skor, finns det bara två par gubbskor att välja på i hans storlek kommer han inte tillbaka till den affären.
Men det kostar på att ha ett brett sortiment och stort lager, lokalhyran är inte ointressant i sammanhanget.
– För oss en bit utanför stan är det billigare och därför möjligt att hålla större volym än inne i city, säger Erik Bjerkander.
Också han har märkt att efterfrågan på stora skor har ökat. Inte enbart för att våra fötter blivit större utan också för att kunderna blivit mer bekväma, menar han.
– Förr hette det att man "gick ut" skor, nu köper folk rätt storlek direkt, det vill säga större, och går mer fotriktigt.

























