Staffan Müller är säker på sin sak. Kvaliteten på talgbollarna är en katastrof. De är så stenhårda att småfåglarna ratar dem.

Han är inte ensam om den åsikten. I egenskap av projektledare för den årliga fågelräkningen i Sverige har han kontakt med tusentals fågelentusiaster över hela landet.

- Otroligt många av våra rapportörer säger samma sak. Tidigare var talgbollarna det mest lockande i trädgården, men i år verkar det inte finnas någon sort som fungerar – och hinkarna med 50 talgbollar som man kan köpa till extrapris är bedrövliga. Vi inom Sveriges ornitologiska förening förväntar oss bättre kvalitet, säger Staffan Müller.

Han är osäker på orsaken till försämringen, men gissar att det på något sätt hänger samman med fettet.

- Jag är ingen kemist, men jag vet definitivt att de blivit mindre lockande för fåglarna. Man får inte lura allmänheten att köpa dåliga talgbollar. Jag föreslår att man gör sin egen dekokt istället, säger Staffan Müller.

Kruxet är just vilken sorts fett som används – och hur mycket. Är det för lite vill inte fåglarna ha dem, är det för mycket håller de inte ihop.

De flesta fågelkännare är väl förtrogna med talgbollsdilemmat, och då handlar det inte bara om denna vinter. Enligt ornitologen Niklas Aronsson, som bland annat skrivit boken Mata fåglar, har frågan de senaste åren avhandlats ett flertal gånger på Brevduvan, en mejlinglista för cirka 1 500 fågelintresserade.

- Många upplever att talgbollarna av någon anledning är hårdare numera. Av namnet kan man förledas att tro att det är väldigt mycket talg i dem, men det handlar kanske bara om 17-18 procent fett, säger han.

Det är just det som är haken, tror Niklas Aronsson, att de totalt sett inte innehåller tillräckligt mycket energi. Sädesslag med låg energi, som havre och vete, gillas egentligen bara av gulsparvar och domherrar. Övriga föredrar fetare fröer som solros och hampa.

Sedan några år ska det finnas en innehållsdeklaration på talgbollsförpackningen, men där står bara ingredienserna i fallande ordning, inte hur mycket det är av vad.

I Sverige tillverkas inga talgbollar utan de importeras av några stora grossister. En är Econova, före detta Hammenhög. Per von Borstel är produktchef där.

- Jag vill direkt dementera att det blivit någon skillnad. Om talgbollen är dåligt gjord, med för mycket vatten i processen, så fryser den och blir stenhård, vilket kan hända hos slarviga leverantörer. Men det gör inte våra, säger han.

En annan tänkbar anledning är åldern. Om bollarna är för gamla torkar de och blir hårda. Per von Borstel uppmanar konsumenterna att titta efter tillverkningsdatum och kolla att de är färska, i alla fall inte äldre än två år.

Han påpekar också att talgbollar ska vara gjorda med oxtalg – inte svintalg som härsknar mycket fortare.

Vad gäller mängden är han inne på samma spår som Niklas Aronsson.

- Det är synd att det är så pass lite talg i bollarna. Men man kan välja fetare alternativ som till exempel talgkakor och jordnötsstänger, säger Per von Borstel.

Det ställs stora krav på en produkt som ska hålla ihop i såväl 20 graders värme som 30 graders kyla. Bröderna Nelsons talgbollar importeras från Danmark och Österrike och innehåller mellan 20 och 22 procent oxtalg, enligt Paul Johansson, produktansvarig för fågelmaten.

- Man kan tycka att det handlar om en simpel produkt, men de ska tåla tyngden när de ligger i stora pallar och samtidigt vara så mjuka att fåglarna gillar dem, säger Paul Johansson.

Även han har hört att årets leveranser är extra hårda, men tror att kylan är den stora boven.

Från Fagerås Kvarn levereras talgbollar till bland andra Överskottsbolaget. De köps in från Danmark.

Lars-Åke Löfström är ägare och vd. Han känner till kritiken mot företagets bollar men gissar att de rentav kan innehålla för mycket fett.

- Vi får kanske krypa till korset och minska talgmängden, säger han.