Den 1 september förbjuds all import av matta glödlampor, de som i regel används i våra bostäder. Skälet är att de drar för mycket energi. Framöver ska även de klara lamporna avskaffas. Förbudet gäller inte bara Sverige utan hela EU.

Många är skeptiska. De gillar inte att gå över till lågenergilampor, som förknippas med kall och tråkig belysning. "Jag vill ha mina glödlampor ifred", skrev GP Bostads redaktör Carina Tolge-Bergkvist tidigare i år. Ett stort antal insändarskribenter har hållit med henne.

Maria Funde-Bourne, som driver en belysningsaffär i Kungälv, instämmer i kritiken.

– Du får ett platt och onaturligt ljus. Jag har lågenergilampor i förråd och garage, men där jag bor och umgås vill jag inte ha dem.

Förbudet införs alldeles för tidigt, menar hon.

– Utvecklingen har inte kommit tillräckligt långt. I en del fall finns det helt enkelt inga alternativ – det gäller till exempel de små päronglödlamporna som sitter i en del fönsterlampor. Ett annat exempel är PH-lampan (en populär dansk designlampa), där finns det ingen lågenergilampa som passar, säger Funde-Bourne.

Peter Bennich, projektledare på Energimyndigheten, känner igen mycket av synpunkterna.

– Det här har blivit en symbolfråga. Men även om man ogillar beslutet har det ett gott syfte. Belysning gör av med massor av energi, det är ett av de områden där man kan spara mest på ett enkelt sätt.

Själv har han helt gått över till lågenergilampor, "utom någon dimmbar glödlampa". Han tycker att övergången kan vara en chans att göra hemmiljön mer spännande.

– Det blir ett helt nytt sätt att ljussätta sin bostad. Man kan använda ljusslingor, LED-belysning och halogenlampor. Och lågenergilamporna är mycket bättre i dag än för tio år sedan, säger Bennich.

Dessutom blir förstås elnotan mindre. Att byta ut tio glödlampor mot lågenergilampor ger cirka 500 kronors besparing per år. Priset för lamporna ingår inte i kalkylen, men en bra lågenergilampa håller tio gånger längre än en glödlampa.

Numera finns det massor av olika modeller – stav- och klotlampor, dimmbara lampor och sådana med reflektor. Färgåtergivningen har undan för undan blivit bättre.

Men det finns fortfarande fallgropar för konsumenterna. Vissa lågenergilampor är rena skräpet. De tänds långsamt, lyser sämre än tillverkaren påstår och blir ännu svagare efter en tids användning. En del sorter tål inte kyla, vilket är extra problematiskt om man ska ha dem utomhus.

Tyvärr finns det inget enkelt sätt att skilja agnarna från vetet.

– Generellt lär en lampa för 20 kronor vara sämre än en för 100 kronor. Men det finns undantag. Man får prova sig fram eller gå till en fackbutik och be om råd, säger Peter Bennich.

Man kan också läsa de tester som GP och andra tidningar publicerar (se faktaruta).

Användaren måste tänka på att lågenergilampor innehåller giftigt kvicksilver. De ska inte kastas i soporna när de tar slut utan lämnas till en återvinningscentral. Detta gäller dock även vanliga glödlampor, som innehåller bly.

Om en lågenergilampa går i kras ska man plocka upp bitarna, våttorka golvet och lägga trasan och flisorna i en sluten behållare som sedan lämnas till en återvinningscentral. Och om lampan är varm när den går sönder bör man dessutom vädra ut ångorna i en halvtimma.

Kvicksilvret väcker oro hos många konsumenter. Men Peter Bennich tycker att det är en risk som går att leva med.

– För en normal användare är det en väldigt liten risk att en lampa går sönder. Tycker man att det känns obehagligt kan man välja halogenlampor i stället, då spar man också energi.

Samma råd ger han till den som är orolig över den elektromagnetiska strålningen från lågenergilamporna. Halogenlampor blir dock rejält heta och passar därför inte överallt.

En del hävdar att lampbytet inte sparar någon energi, eftersom glödlamporna bidrar till uppvärmningen av bostaden. Detta är dock fel enligt Energimyndigheten: det mesta av lampvärmen har man ingen nytta av.

Ett annat argument är att lågenergilamporna orsakar störningar på elnätet och drar mer energi än vad som syns på elmätaren. Denna effekt är dock inte särskilt stor, hävdar myndigheten med stöd av en färsk rapport från Luleå tekniska universitet.

Vad kommer då glödlampsstoppet att innebära för konsumenterna?

– De blir av med de gamla slösaktiga lamporna, där bara fem procent av energin omvandlas till ljus. Det är bra för miljön och plånboken. Dessutom sätter det fart på utvecklingen av ny belysning, svarar Peter Bennich.

Maria Funde-Bourne har en annan förutsägelse

– Folk kommer att smuggla glödlampor från USA och Asien, där de fortfarande är tillåtna.

Hennes egen butik säljer just nu massor av 150- och 200 wattare, den typ som passar i den ovan nämnda PH-lampan.

- Vi har köpt på oss så mycket glödlampor vi får plats med och jag vet att andra handlare har gjort detsamma, säger hon.

Samtal till butiker i Göteborg ger en liknande bild.

- Visst hamstras det. Folk köper 10-20 lampor, ett litet lager av de vanligaste sorterna. Det finns en oro bland dem som använder rosa mysljus och andra färgade lampor – där finns det inga lågenergialternativ i dag, berättar Susanne på Elboden i city.

- Många köper sex–åtta stycken av de vanligaste sorterna: 40, 60 och 75 watt, säger Mia Nilsson på Lamphuset Backaplan.