Ingen vet vad närproducerat är
Varannan svensk tycker att tio mil är gränsen. Men för vissa företag betyder nära hela Sverige.
Relaterat
Artikelserie
- Närproducerad mat
- Svenskt Sigill anmäls till Konsumentverket 2010-06-01
- Maten ska visa våra jag 2010-05-28
- Rökt korv nisch för Axels chark 2010-05-27
- Onsalakorven anmäls till Livsmedelsverket 2010-05-24
- "Handlar om var receptet kommer ifrån" 2010-05-24
- Onsalakorven kommer från Finland 2010-05-24
- Så argumenterar företagen 2010-05-26
- GP:s jakt på närproducerat 2010-05-26
Hur långt får det maximalt vara från butiken till livsmedlets ursprung för att det kan kallas närproducerat? Den frågan ställde undersökningsföretaget YouGov till sin internetpanel i den stora livsmedelsrapporten Food & Health nu i januari.
18 procent svarade max fem mil. 30 procent tyckte tio mil. Ytterligare 27 procent kunde sträcka sig till 20 mil.
Själva begreppet närproducerat är rena vilda västern. Det enda som är fastslaget är att en vara som tillverkas i en fabrik och sedan säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad.
Det slog Marknadsdomstolen nyligen fast i ett ärende som gällde hundmaten Doggy. Därefter ändrade Semper etiketten på sin ekologiska barnpuré. På burken stod det närproducerad fastän den tillverkas i Eslöv och säljs över hela Sverige.
Ingen officiell definition
– Det finns ingen officiell definition. Nu vet vi att man inte kan tolka närproducerat som svenskproducerat. Jag tror nog också att flertalet konsumenter uppfattar uttrycket som något lokalt producerat, säger Martin Suserud, jurist på Konsumentverket.
Föreningen Bondens marknad har en egen definition av begreppet. Där sägs det att varorna inte får komma från en omkrets längre än 25 mil. Från Göteborg räknat innebär det ett område ungefär upp till Oslo, till Vimmerby i öster och ner till Malmö i söder.
Andra tycker annorlunda:
• Scan menar, enligt marknadsdirektören Magnus Sjöholm, att deras produkter kan kallas närproducerade om de är tillverkade i Sverige.
• Organisationen Svenska gårdar skriver i sin broschyr att ”Alla våra gårdar ligger i Västsverige. Vi tycker inte att man kan kalla det närproducerat annars”.
• Webbplatsen Miljösmart mat definierar närproducerat som mat som produceras, förädlas och distribueras till konsumenter inom ett visst avgränsat område.
• Sajten Livsmedelsverige skriver att när- eller lokalproducerat är mat som produceras och konsumeras inom ett visst område där avsändaren är tydlig.
Men kan varor tillverkade i Skåne eller i Norrland kallas för närproducerade om de köps i Göteborg?
Till annat land
Och hur är det med mat som produceras eller odlas i Sverige och sedan skickas till annat land för att förpackas?
– Alla påståenden i märkningen ska vara korrekta och får inte riskera att vilseleda konsumenten. Ordet närproducerat och lokalt producerat är inte lagstiftat. Det är vanligt språkbruk som gäller. Man utgår från konsumenten och vad som är nära konsumenten, säger statsinspektör Anna Göransdotter Nilsson på Livsmedelsverket.
Hon menar att ordet i många fall är korrekt.
– Om en bondgård har ett café och skriver ”våra egna kakor” förstår du som konsument att det är bakat där. Du blir varken vilseledd eller lurad av att det står närproducerat. Men om samma bonde blir väldigt stor på kakbageri och börjar sälja till den lokala matbutiken och det sprider sig till butiker i andra delar av landet så får han faktiskt ändra märkningen.
Under 60-talet förändrades jordbruksproduktionen i Sverige med ökade volymer och pressade priser. Det fick till följd att livsmedel köptes in lokalt och att transporterna ökade.
Motsatt trend
Nu är trenden den motsatta. ”Människor söker alternativ till den anonyma massproducerade maten. Man kan tala om en folkrörelse, skriver webbplatsen Miljösmart Mat.
Åsa Domeij, ansvarig för miljö och socialt ansvar på Axfood, tror att närproducerat till stor del handlar om att människor är trötta på att inte veta varifrån maten kommer.
– Kunder vill ofta ha en kortare transport men jag tror att det är lika viktigt för dem att maten inte är anonym. Jag tror att det hänger ihop med debatten om tillsatser i maten, man vill veta vad man äter. Givetvis kan en lokal producent slänga i en massa onödiga tillsatser och marknadsföra sig som lokal men det är inte sådär jättesmart.
EU är tvärtemot många andra inte förtjusta i ordet närproducerat. Livsmedelsverket tänkte i sin kampanj Miljösmarta matval ge svenska folket nya, klimatsmarta kostråd, vilket bland annat innebar att köpa mer närproducerad mat. Men EU-kommissionen sade stopp med motiveringen att det vore ett hinder för frihandeln.
Fakta/Bakgrund
FAKTA: Här hittar du närproducerade livsmedel
Flera organisationer, myndigheter och webbplatser arbetar med att underlätta för konsumenterna att hitta närproducerade livsmedel.
Borta bra nära bäst är namnet på en kampanj för närproducerat som länsstyrelsen, Innerstaden Göteborg samt Västra Götlandsregionen och ett flertal kommuner står bakom.
”Har du upptäckt den goda känslan av att handla närproducerat från Västra Götaland? Låt smaken tala och fatta ett gott beslut idag. Handla lokalt” skriver de.
(www.innerstadengbg.se)
Föreningen Närproducerat mitt i Västra Götaland har närmare trettio producerande medlemmar och lockar köpare genom att ordna så kallad Bonnamarknad i Grästorp sista söndagen i varje månad mellan maj och oktober.
(www.narproducerat.se)
Vänerbygdens mat bildades 2004 ”för att tillmötesgå en ökad efterfrågan på närproducerade matvaror med hög kvalitet”. Falbygdens mat och kultur, Sjuhäradsmat samt Dalslandsmat andra exempel på sammanslutningar med målet att marknadsföra lokalt producerad mat.
(www.nareboagro.se/vanermat, www.matokultur.se, www.sjuharadsmat.se, www.dalslandsmat.se)
Föreningen Matvision är en oberoende webbplats som startade för att göra det enklare för konsumenter att hitta säljare av närproducerad mat. De har en guide till närproducerade varor och tjänster och tips om hur man kan leva närproducerat, till exempel genom att äta säsongsanpassat.
(www.matvision.se)
FAKTA: Så tycker svenskarna om maten
90 procent tycker att det är viktigt att veta från vilket land råvarorna kommer.
45 procent anser att ursprungslandet är den enskilt viktigaste märkningen, 17 procent tycker detsamma om ekologisk märkning, 16 procent vardera att märkning av socker respektive fett är viktigast. Fyra procent menar att de inte bryr sig om märkning alls.
79 procent känner sig mest trygga med svenskproducerad mat.
20 procent känner sig lika trygga med mat från andra länder.
16 procent av svenskarna köper aldrig livsmedel om de inte vet varifrån råvarorna kommer.
Knappt tjugo procent litar alltid på att ursprungsmärkningen är korrekt.
Var tredje kvinna och var femte man oroar sig för att maten inte är säker att äta.
28 procent av kvinnorna och 14 procent av männen känner ofta obehag när de inte vet var råvarorna i halvfabrikaten kommer ifrån.
Hälften tycker att det är lätt att se var kött kommer från.
Källa: Hans Gradén: Närproducerat- ett mervärde för lönsammare nötkött? Ett examensarbete från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
























