Hur långt får det maximalt vara från butiken till livsmedlets ursprung för att det kan kallas närproducerat? Den frågan ställde undersökningsföretaget YouGov till sin internetpanel i den stora livsmedelsrapporten Food & Health nu i januari.

18 procent svarade max fem mil. 30 procent tyckte tio mil. Ytterligare 27 procent kunde sträcka sig till 20 mil.

Själva begreppet närproducerat är rena vilda västern. Det enda som är fastslaget är att en vara som tillverkas i en fabrik och sedan säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad.

Det slog Marknadsdomstolen nyligen fast i ett ärende som gällde hundmaten Doggy. Därefter ändrade Semper etiketten på sin ekologiska barnpuré. På burken stod det närproducerad fastän den tillverkas i Eslöv och säljs över hela Sverige.

Ingen officiell definition

– Det finns ingen officiell definition. Nu vet vi att man inte kan tolka närproducerat som svenskproducerat. Jag tror nog också att flertalet konsumenter uppfattar uttrycket som något lokalt producerat, säger Martin Suserud, jurist på Konsumentverket.

Föreningen Bondens marknad har en egen definition av begreppet. Där sägs det att varorna inte får komma från en omkrets längre än 25 mil. Från Göteborg räknat innebär det ett område ungefär upp till Oslo, till Vimmerby i öster och ner till Malmö i söder.

Andra tycker annorlunda:

• Scan menar, enligt marknadsdirektören Magnus Sjöholm, att deras produkter kan kallas närproducerade om de är tillverkade i Sverige.

• Organisationen Svenska gårdar skriver i sin broschyr att ”Alla våra gårdar ligger i Västsverige. Vi tycker inte att man kan kalla det närproducerat annars”.

• Webbplatsen Miljösmart mat definierar närproducerat som mat som produceras, förädlas och distribueras till konsumenter inom ett visst avgränsat område.

• Sajten Livsmedelsverige skriver att när- eller lokalproducerat är mat som produceras och konsumeras inom ett visst område där avsändaren är tydlig.

Men kan varor tillverkade i Skåne eller i Norrland kallas för närproducerade om de köps i Göteborg?

Till annat land

Och hur är det med mat som produceras eller odlas i Sverige och sedan skickas till annat land för att förpackas?

– Alla påståenden i märkningen ska vara korrekta och får inte riskera att vilseleda konsumenten. Ordet närproducerat och lokalt producerat är inte lagstiftat. Det är vanligt språkbruk som gäller. Man utgår från konsumenten och vad som är nära konsumenten, säger statsinspektör Anna Göransdotter Nilsson på Livsmedelsverket.

Hon menar att ordet i många fall är korrekt.

– Om en bondgård har ett café och skriver ”våra egna kakor” förstår du som konsument att det är bakat där. Du blir varken vilseledd eller lurad av att det står närproducerat. Men om samma bonde blir väldigt stor på kakbageri och börjar sälja till den lokala matbutiken och det sprider sig till butiker i andra delar av landet så får han faktiskt ändra märkningen.

Under 60-talet förändrades jordbruksproduktionen i Sverige med ökade volymer och pressade priser. Det fick till följd att livsmedel köptes in lokalt och att transporterna ökade.

Motsatt trend

Nu är trenden den motsatta. ”Människor söker alternativ till den anonyma massproducerade maten. Man kan tala om en folkrörelse, skriver webbplatsen Miljösmart Mat.

Åsa Domeij, ansvarig för miljö och socialt ansvar på Axfood, tror att närproducerat till stor del handlar om att människor är trötta på att inte veta varifrån maten kommer.

– Kunder vill ofta ha en kortare transport men jag tror att det är lika viktigt för dem att maten inte är anonym. Jag tror att det hänger ihop med debatten om tillsatser i maten, man vill veta vad man äter. Givetvis kan en lokal producent slänga i en massa onödiga tillsatser och marknadsföra sig som lokal men det är inte sådär jättesmart.

EU är tvärtemot många andra inte förtjusta i ordet närproducerat. Livsmedelsverket tänkte i sin kampanj Miljösmarta matval ge svenska folket nya, klimatsmarta kostråd, vilket bland annat innebar att köpa mer närproducerad mat. Men EU-kommissionen sade stopp med motiveringen att det vore ett hinder för frihandeln.