"Handlar om var receptet kommer ifrån"
Matjätten Atria försvarar ortsnamnen i sina varumärken.
- Det är upp till var och en vad man tror att de innebär, säger företagets Anna Schreil.
Relaterat
Artikelserie
- Närproducerad mat
- Svenskt Sigill anmäls till Konsumentverket 2010-06-01
- Maten ska visa våra jag 2010-05-28
- Rökt korv nisch för Axels chark 2010-05-27
- Ingen vet vad närproducerat är 2010-05-26
- Onsalakorven anmäls till Livsmedelsverket 2010-05-24
- Onsalakorven kommer från Finland 2010-05-24
- Så argumenterar företagen 2010-05-26
- GP:s jakt på närproducerat 2010-05-26
Anna Schreil är produktutvecklingsdirektör och informationsansvarig på Atria Scandinavia, den stora koncern som tillverkar bland annat Onsalakorv.
Hon framhåller att även hennes företag läser lagarna om märkning där det står att produkter med ortsnamn inte får vilseleda konsumenten.
- Det är upp till var och en vad man tror att det innebär. Men i och med att vi är osäkra har vi tagit beslutet att deklarera var råvaran kommer ifrån för att inte riskera att vilseleda, säger Anna Schreil.
Enligt henne har företaget aldrig övervägt att ändra namn på Onsalakorven, eller på Norrbodakorven som numera tillverkas i Borås med råvara från bland annat Tyskland.
- Näe, vi har aldrig funderat på att byta! Det är ju sådana starka varumärken. Onsalakorven har en historia som går tillbaka till 1800-talet. Och när det gäller Norrbodakorven har vi valt att behålla originalreceptet från 1925. Det handlar ju mer om receptet, var originalet kommer ifrån, säger Anna Schreil.
Atria Scandinavia har på senare tid snarare förstärkt än tonat ned ortsnamnstrenden. I koncernens varumärke Ridderheims nya koncept Lilla Saluhallen hittar man bland annat Bastuträsks rökta skinka, Jokkmokks kokta skinka och Mölleskinka. Allt "utvalt av Ridderheims".
Louise Ungerth är en av landets främsta livsmedelsdebattörer, verksam på Konsumentföreningen i Stockholm. Hon blir ytterst överraskad över Onsalakorvens ursprung.
- Jag har alltid förutsatt att den är svensk och helt enkelt inte tittat mer noggrant. Av förpackningen och namnet har man skäl att förvänta sig att det åtminstone är svensk köttråvara i den, säger Louise Ungerth.
Hon kan inte heller begripa varför ett så stort företag som Atria inte väljer att lägga lite extra pengar på att få svenskt kött till Onsalakorven.
- Själva trenden mot att man tycker om det här med naturligt, äkta och nära är bra, men som konsument måste man nog förhålla sig kritiskt granskande till marknadsföringen. Det är också jätteviktigt att företagen håller fanan högt och att det blir regler kring detta, säger Louise Ungerth.
Hon vill pröva reglerna och menar att produkter med gamla, genuina svenska ortsnamn och gammaldags förpackningar också bör innehålla svensk köttråvara.
- Annars borde de byta namn på korven och skinkorna, säger hon.
Fakta/Bakgrund
Reglerna om märkning
En märkning får inte vilseleda konsumenterna. Och det måste vara tydligt varför ett visst ortsnamn används.
Livsmedelsverkets övergripande regler säger inte bara att märkningen måste vara sann. Den får inte heller vilseleda konsumenterna, alltså ge ett missvisande eller felaktigt intryck av livsmedlet.
Begreppet märkning är brett, enligt verket. Det omfattar både text, varumärken och märkesnamn, bilder på till exempel frukter och symboler som flaggor och som ger associationer till exempelvis ursprung.
Går man lite djupare i regelverket finns det en paragraf som handlar om just ursprung. Där står det att om ett ortsnamn nämns i produktnamnet eller i andra delar av märkningen så bör det framgå vad som avses med användning av just det ortsnamnet. Det kan handla om tillverkningsort, eller att produkten är tillverkad enligt någon särskild metod som i sin tur har sitt ursprung där.
