Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Kommunaliseringen av skolan var "för brutal"

    Lärarnas motstånd var en av orsakerna till att kommunaliseringen av skolan misslyckades, enligt regeringens utredare Leif Lewin. - Reformen var för brutal. Den skapade misstro och inte tillit, säger han.

    - Tesen är att detta ingrepp misslyckades - kommunaliseringen blev ett misslyckande, säger Lewin, som tar upp att decentraliseringen blev för stor.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    - Varken kommuner, rektorer eller lärare klarade av uppdraget. Framför allt försämrades studieresultaten, likvärdigheten och lärarnas ställning.

    Lewin anser att skulden för misslyckandet historiskt är delad mellan de båda blocken och avslutar sin pressträff med att peka ut lärarna som "skolans viktigaste resurs".

    - Oavsett huvudmannaskap är det statens uppgift att stödja lärarnas professionella utveckling, säger han.

    Utbildningsminister Jan Björklund (FP) betonade på den välbesökta pressträffen att uppdraget till utredaren inte var att lägga ett konkret förslag om hur skolan ska organiseras.

    - Det Pisa-undersökningen visar är att vi är i behov av ännu fler reformer. Det genomförs ju ett intensivt reformarbete i svensk skola nu och de reformerna, menar jag, kommer att bidra till att vända utvecklingen för kunskapsresultaten. Men vill vi tillbaka till tio i topp i världen när det gäller skolresultat så kommer det att krävas mer och vi kommer att presentera mer under våren, säger Björklund.

    Att återförstatliga skolan är inte lösningen på de problem som finns i den svenska skolan i dag, anser statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

    - Jag tror att diskussionen är närmare eleverna och mer inne i klassrummen än så. Jag tror att det handlar mer om det som Pisa och Skolverket har påpekat - om lärarnas auktoritet och om möjligheten att bedriva bra undervisning och de reformer vi gör för att betona kunskap, mäta kunskap och följa upp kunskapsbrister.

    Han pekar på att elever i dag åter kan få speciallärare i Sverige och han tycker också att man ska titta på möjligheten att låta eleverna jobba i mindre undervisningsgrupper.

    Reinfeldt tycker inte att det finns ett entydigt svar på vem som bär ansvaret för problemen i den svenska skolan.

    - Det krävs flera svar. Min utgångspunkt är att resultaten är för dåliga.

    TT: Var det fel av Socialdemokraterna att kommunalisera skolan?

    - Jag tror att den där diskussionen inte tjänar mycket till i ett läge där vi har väldigt allvarliga problem och utmaningar i skolan i dag, säger Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan.

    - Jag tror att det funnits problem med sjösättningen för det pekar utredaren på. Men jag tror att det finns många olika saker som påverkat skolans kräftgång, inte minst att vi nu haft en regering i åtta år, som prioriterat allt annat än skolan, säger Baylan.

    Han anser att staten kan göra mer även om skolan är kommunal. Det viktigaste är att prioritera öronmärkta resurser till skolan och investera i lärarna, menar Baylan.

    Det politikerna måste ta till sig är att de stora förändringar som pågår nu måste genomföras på rätt sätt, anser Mattias Hallberg, ordförande för Sveriges Elevkårer, som suttit med i utredningens expertgrupp.

    - Risken är annars att vi kommer in i en ny cykel med misslyckade reformer, som inte får stöd av lärarkåren och inte fungerar fullt ut.