Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Kommun slutade räkna minuter i hemtjänsten

Personalen stressar mindre, vårdtagarna är nöjdare och ekonomin är i balans. Efter att Landskrona kommun slutade räkna minuter i hemtjänsten verkar det mesta ha blivit bättre.

Förra året lade Landskrona kommun om systemet i hemtjänsten. Då hade den använt sig av minutstyrda uppdrag under flera år – som nästan alla andra kommuner i landet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Vi trodde att det var rättssäkert med exakta tidsbeslut. Men när vi införde det brett, så märkte vi att tiden stack i väg. Man lade på extra tid för tvätt, för en dusch. Det blev kraftfulla kostnadsökningar, säger Ing-Britt Magdesjö, uppdragschef på omsorgsförvaltningen i Landskrona.

De satte sig ner och funderade på hur det skulle bli balans mellan kvaliteten till vårdtagarna och ekonomin.

Lösningen blev att införa sex olika vårdnivåer.

– 1 A är den enklaste nivån, då handlar det om 1–7 timmars hjälp på en månad, kanske städning eller inköp. Den högsta nivån, 6, är 120 timmar eller mer på en månad. Det handlar om att ge makten tillbaka till brukaren och vårdpersonalen. Om brukarens dotter fixat en sak som skulle ha gjorts kan tiden läggas till något annat, eller till någon annan brukare, säger Ing-Britt Magdesjö.

Även om personalen fortfarande kan känna stress är den mindre nu, menar hon.

– Det är inte längre så att personalen säger "jag hinner inte".

90 procent av äldreomsorgen i Landskrona bedrivs i kommunal regi, resten sköter privata företag. Aktsam vård AB är ett av dem.

– En del företag lämnade för att de tyckte det nya systemet var för osäkert. Men vi stannade kvar. Tidigare baserades vårt arbete på timlön, nu kan vi jobba på lång sikt. Vi får inte nöjda kunder genom att titta på klockan, säger verksamhetschefen Pia Lindgren.

Albina Shala är undersköterska hos Aktsam vård.

– Tidigare var det pressat och jag hade ofta dåligt samvete, nu går vi inte i väg förrän vi är klara.

90-åriga Elsie Österberg träffar Albina Shala några gånger i veckan. Hon sätter stort värde på att kunna använda tiden mer fritt.

– Ibland går vi ut, ibland pratar vi en stund. Vi tar det lugnt. De är helt underbara, alla flickorna som jobbar, säger Elsie Österberg.

Enligt Greger Bengtsson, samordnare på SKL:s avdelning för vård och omsorg, tillämpas den här typen av friare system endast av Landskrona och Upplands Väsby. Men fler verkar vara på gång att följa efter.

– Vi får samtal från andra kommuner som är intresserade. Men var och en måste snickra på sitt eget system, säger Ing-Britt Magdesjö.

2009 infördes lagen om valfrihetssystem, LOV, något som 170 av Sveriges 290 kommuner numera tillämpar.

Cirka en tredjedel av dem betalar för den tid som vårdtagarna beviljats. Någon garanti för att arbetet verkligen har utförts finns dock inte.

Flera kommuner har därför olika typer av kontrollsystem, där utförarna ersätts för faktiskt använd tid hos vårdtagarna.

Landskrona, Upplands Väsby och Vellinge är exempel på kommuner där andra typer av system används.

Källa: SKL, Vårdförbundet och Konkurrensverket.

Mest läst