Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Klockad på vikten – vilken typ är du?

Just nu pågår intensiv forskning runt morgon- och kvällsmänniskor på många håll i världen. Det är inte längre en subjektiv känsla, huruvida någon bekänner sig till att vara morgonpigg respektive kvällsvaken. I stället pratar forskarna om att skillnaden i dygnsrytm har en genetisk förklaring.

Inuti våra celler finns så kallade ”klockgener” som ­talar om för hjärnan när det är läggdags och när det är hög tid att stiga upp. Kvällsmänniskan kan inte somna på kvällen – och morgonmänniskan kan knappt hålla sig vaken.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Man brukar räkna med att ungefär 25 procent av befolkningen är morgonmänniskor, lika många är kvällsmänniskor, och 50 procent är neutrala, säger Jan Hedner som är professor i sömnfysiologi vid Göteborgs universitet.

Att utpräglade kvällsmänniskor ofta får bekymmer med sömnen, eftersom de sällan kommer i säng i tid, är ingen större nyhet. När morgonpersonligheterna vaknar pigga till en ny dag, släpar kvällsmänniskorna på en sömnskuld som växer under veckans gång.

Nu lägger dessutom en grupp spanska forskare ytterligare sten på bördan. I en bantningsstudie av 420 överviktiga patienter visade det sig att kvällsmänniskorna hade svårare än morgonmänniskorna att gå ner i vikt.

Trots att deltagarna åt samma mängd kalorier under dagen, tappade morgonmänniskorna 2,2 kilo mer än kvällsmänniskorna under en 20-veckorsperiod. Dessutom gick viktminskningen i snabbare takt än för kvällspersonerna.

Hänsyn togs till ålder, längd, vikt och energiåtgång. Det enda som skilde de två grupperna åt, var att kvällsmänniskorna åt sitt huvudmål några timmar senare än de övriga.

Resultatet av viktminskningsprogrammet blev en överraskning för forskarna. De personer som åt tidigare på dagen minskade i snitt 9,9 kilo, medan de som åt senare stannade vid 7,7 kilo. Samma deltagare hade också fått fylla i ett formulär för att skatta vilken tid på dygnet de var som piggast.

Utvärderingen föll till kvällsmänniskornas nackdel.

– Deras resultat signalerar att även fysisk hunger styrs av genetik. Det är klart intressanta fynd, tycker Jan Hedner.

Flera tidigare studier har visat att sömnbrist och övervikt har ett nära samband med varandra. Framför allt för att den som sover för lite får ett skriande behov av snabb energi. Därmed riskerar också suget efter kolhydrater och socker att öka.

Och eftersom de inbitna kvällsmänniskorna nästan alltid lider brist på sömn, är naturligtvis risken högre att de ska trilla dit. Bilden av chipstuggande nattugglor framför tv-n är de flesta väl bekanta med.

Men det kanske inte är riktigt så enkelt?

I den spanska studien hade skillnaden i viktnedgång nämligen ingenting med sömn att göra. Det var ingen större skillnad mellan försökspersonernas uppgifter, de sov ungefär lika många timmar per natt.

Därför är resultaten extra spännande, tycker Jan Hedner.

– Är kvällsmänniskor fetare på grund av att de sover för lite? Eller handlar det om deras gener? undrar han.

Någon som inte alls är överraskad av resultatet från studien är Maria Lennernäs, som är professor i näringslära på högskolan i Gävle. Hon menar att hela vår organism är inställd på att vi ska ha en högre förbränning i kroppen under dygnets ljusa timmar.

– Energiomsättningen sker omedelbart på dagen. På kvällen går kroppen in i vila, temperaturen sjunker och blodtrycket går ner. Förbränningen av kvällsmålet får anstå till nästa dag, säger hon.

Enligt Maria Lennernäs varierar även mättnadskänslan över dygnet, för att vara som allra svagast nattetid. Därför kan vi också sätta i oss större mängder mat om timmen är sen på kvällen.

– Det är ingen bra idé att skippa frukosten och äta sent på kvällarna för den som vill hålla vikten. Kroppens organ behöver vila under natten.

Att kroppen får en regelbunden rytm, med mat och sömn på fasta tider, är det allra bästa för hälsan, menar Maria Lennernäs. Och hon är övertygad om att det går att disciplinera en kvällsmänniska så att hon eller han kommer i säng i tid.

– Nu för tiden finns det tillgång till mat och underhållning dygnet runt, vilket gör det frestande att stanna uppe. Men människan är inte skapt för att vara nattaktiv, och det gäller att tala om för kroppen när den ska vara igång – och när den ska vila.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.