Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Klimatmålet kan nås med passivhus i Göteborg

Klimatfrågan avgörs varken inom industrin eller i trafiksektorn, utan i förmågan att bygga, renovera och värma upp bostäder så effektivt som möjligt. Med nya passivhus i Göteborg tas ett stort steg närmare att nå Sveriges klimatmål, skriver bland andra Kristina Jonäng (C).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För ungefär tio år sedan bestämde sig Västra Götalandsregionen och Alingsås kommun att etablera ett kompetenscentrum för passivhusteknik. Passivhus är välisolerade och täta byggnader som enbart värms upp av den elförbrukning och den kroppsvärme som alstras i byggnaden. Näranollbyggnad och plushus är andra begrepp för bostäder med mycket låg energiförbrukning per kvadratmeter.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Längst fram i utvecklingen

Alingsås var första kommunen i Sverige som anammade passivhusteknik i renovering av befintligt bostadsbestånd. I början av 2000- talet byggdes de så kallade Lindåshusen i Göteborg med passivhusteknik. Gårdstensbostäder och Poseidon i Göteborg har också byggt bostäder med passivhusstandard. Men Alingsås kommun gått längst i utvecklingen av passivhus och kan bland annat skryta med Stadsskogenskolan som är Nordens första nollenergibyggnad.

Passivhusteknik har spridits till bland annat Kungsbacka, Trollhättan och Skövde. I Skövde har man satsat på såväl förskola, flerfamiljshus och trygghetsboende i denna teknik. I Trollhättan är det bostadsbolaget Eidar som varit pådrivande. Kollaskolan i Kungsbacka är ett annat exempel på denna typ av nybyggen. Även i Varberg och Falkenberg har bostäder med passivhusteknik uppförts. I Alingsås finns en gymnasieutbildning som syftar till att specifikt lära ut tekniken till blivande snickare och anläggningsarbetare.

Passivhusteknik behöver få en större spridning. Inte bara inom ramen för renoveringen av miljonprogrammet och i samband med ett ökat bostadsbyggande. Om passivhus, nollenergibyggnader och plushusstandard tillämpas vid renovering och nybyggen kan energieffektiviseringen bli så stor att bostadssektorn kan frigöra förnybar energi till industrin och transportsektorn där koldioxidutsläppen är större.

Obetydligt högre byggkostnad

Energiförbrukningen vid uppvärmning av en genomsnittlig svensk byggnad är i dag 85 kWh/kvadratmeter per år. Med passivhus sjunker energiförbrukningen till 15 kWh per kvadratmeter och år. Fler och fler byggföretag uppger att byggkostnaden för passivhus är på samma nivå eller obetydligt högre än övrigt bostadsbyggande. 

Inom några år ska tusentals nya bostäder byggas i Göteborg och övriga Västsverige för att råda bot på bostadsbristen. Alla eller nästan alla dessa nybyggen behöver uppföras i eller i nivå med passivhusstandard. Därutöver behöver en stor andel av renoveringen av det befintliga bostadsbeståndet göras med passivhusteknik, som näranollbyggen eller som plushus för att uppnå den energieffektivisering som bostadssektorn bör åta sig i den totala klimatutmaningen.

EU-direktivet på området innebär även att såväl nybyggnation och omfattande renoveringar av bostäder ska ha nära nollstandard i offentliga byggnader redan från 31 december 2018.

Man kan givetvis fråga sig varför passivhusteknik hittills fått otillräcklig spridning. En orsak är att det ofta saknas tydliga direktiv till de kommunala bostadsbolagen för att tekniken ska få fart. I exempelvis Alingsås har ett nära samarbete med det kommunala energibolaget varit avgörande för framgång. En annan förklaring är att det saknas en nationell aktör och framförallt en enighet om en nationell definition av passivhusliknande standard. 

Nationell kraftsamling krävs

Passivhuscentrum finansieras i dag av Västra Götalandsregionen och Alingsås kommun och därför har en viss spridning av tekniken skett i Västsverige. Förra året genomfördes en omfattande enkät via Ramböll Management där frågan ställdes till ett stort antal aktörer i byggsektorn om behovet av nationell koordinering och samordning för energieffektivt byggande. 70 procent svarade att behovet av en sådan nationell kraftsamling är stor.  Det behövs därför ett svenskt informationscenter för Miljö- och Energieffektivt byggande, som får statlig finansiering. Vi hoppas på en dialog med nationell nivå om hur vi på bästa sätt åstadkommer en sådan satsning. 

Kristina Jonäng (C)

regionråd Uddevalla

Rickard Nordin (C)

riksdagsledamot Göteborg

Ola Johansson (C)

riksdagsledamot Kungsbacka

Thomas Pettersson (C)

gruppledare Alingsås

Leif Walterum (C)

kommunalråd Skövde

Mats Häggner (C)

gruppledare Trollhättan

Mest läst