Nio av tio riksdagskandidater anser att vi behöver en tuffare miljöövervakning av kemikalier. Hela 95 procent anser att det bör ställas högre krav på industrin och handeln att redovisa produktinnehåll. Det visar en ny undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort. Budskapet är tydligt: nästa miljöminister, oavsett vem det blir, måste prioritera kemikaliefrågan och se till att politiken går från ord till handling.
I en analys av sjöfågelägg som IVL Svenska Miljöinstitutet nyligen genomförde tillsammans med det norska institutet för luftvårdsforskning, NILU, hittade forskarna 158 olika miljögifter. Flera av dessa ämnen, exempelvis nya flamskyddsmedel, är så kallade ersättningskemikalier – ämnen som är tänkta som bättre alternativ till numera förbjudna substanser. Att vi hittar denna typ av ämnen i fågelägg långt ute till havs visar att miljögifter inte stannar där de är tänkta att vara. De sprids i vår miljö och i våra kroppar.
Sjöfågeläggstudien är bara en av många undersökningar som bekräftar bilden av det stora antal kemikalier som är i omlopp i samhället i dag. Farliga ämnen hinner knappt förbjudas innan nya, liknande ämnen dyker upp på marknaden. Behoven av forskning och utveckling är stora, inte minst rörande effekter vid låga doser och den sammanlagda effekten av flera olika ämnen tillsammans.
Omsätt i praktik
IVL:s undersökning inför valet visar att det råder stor enighet bland riksdagskandidaterna från samtliga riksdagspartier om att skärpa miljölagstiftningen för kemikalier. Från flera håll kommer bra förslag, inte minst genom regeringens kemikalieproposition, men än så länge är det bara förslag. De måste omgående omsättas i praktik. Två av de viktigaste åtgärderna för den nya regeringen och riksdagen är:
- Öka forskningsanslagen för att spåra förekomsten av kemikalier, deras effekter och utveckla lösningar på identifierade problem.
En stor del av miljöövervakningen är i dag inriktad på väl kända miljögifter som redan regleras eller är förbjudna. Men för att tidigare kunna upptäcka nya farliga kemikalier behövs också fler screeningstudier. Screeningstudier är ett viktigt första steg för att ta reda på om kemiska ämnen sprids i miljön och kompletterad med kunskap om ämnenas giftighet kan de ge en indikation på om det behövs åtgärder.
- Ställ krav på handeln och industrin för en transparent innehållsdeklaration av produkter. Enligt vår valundersökning anser 95 procent av riksdagskandidaterna att det bör ställas högre krav på redovisning av produkters innehåll. När vi via Sifo ställde samma fråga till allmänheten svarade 93 procent detsamma.
Det är en tydlig signal att dagens system för klassificering, märkning och redovisning av produkters kemiska innehåll inte är tillräcklig för att den enskilde konsumenten ska kunna göra medvetna val. Den information som finns i dag, i det svenska produktregistret och inom Reach, är till stora delar sekretessbelagd eller svåråtkomlig, även för oss forskare.
Ökad öppenhet underlättar
En ökad öppenhet om innehåll i produkter skulle underlätta riskbedömning och kunskapsspridning, och i förlängningen också utvecklingen av styrmedel och krav för att minska negativ påverkan från kemikalier. Det finns flera goda exempel på svenska företag som både redovisar sin användning av miljöskadliga ämnen och arbetar aktivt för att minska den, men fler måste följa efter. Desto besvärligare är det att kontrollera importen av produkter från länder med mindre försiktig kemikalielagstiftning. Här har handeln ett stort ansvar.
Våra undersökningar bland riksdagskandidater och allmänhet visar i det närmaste en total enighet om vikten av kraftfulla åtgärder för att minska spridningen av miljögifter. Vi hoppas att detta blir en högt prioriterad fråga för vår miljöminister också efter valet.
John Munthe
forskningschef IVL Svenska Miljöinstitutet
Eva Brorström-Lundén
forskare IVL Svenska Miljöinstitutet
