Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Det revanschistiska Ryssland tar inte semester.

Katarina Tracz: Sverige är skyddslöst utan Nato

Sverige är en av Europas nya frontstater. Men regeringen förstår inte allvaret, skriver Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästskribenter representerar ett bredare politiskt spektrum.

I fredags var det årsdagen av nedskjutningen av Malaysia Airlines flight 17. Alla de 298 människorna ombord dödades när passagerarplanet träffades av en missil i luften över de rebellkontrollerade delarna av östra Ukraina. Ett år efter katastrofen finns allt fler bevis för att det var en rysk missil som avfyrats mot planet av proryska separatister. Men processen med att utpeka de ansvariga försvåras av att Ryssland motsätter sig en FN-tribunal som ska döma de skyldiga för nedskjutningen.

Det år som gått sedan de brinnande flygplansdelarna rasade ner över de ukrainska åkrarna har inte passerat obemärkt. Säkerhetspolitiskt är flygkatastrofen den händelse som fått allvarligast efterverkningar utanför krigets Ukraina. Men nedskjutningen, som utifrån allt att döma är ett resultat av Kremls utrikespolitik, följer ett bredare mönster av eskalation, provokationer och vårdslöshet som blivit kännetecknande för Ryssland.

Upptrappning på flera håll

År 2014 kommer att gå till historieböckerna som året då den europeiska säkerhetsordning som varit gällande sedan kalla krigets slut bröts. Paradigmskiftet blev uppenbart genom Rysslands invasion av Ukraina, men också genom den ryska militära upptrappning som märks av på flera håll. Sedan annekteringen av Krim har det skett en märkbar ökning i aggressiv rysk aktivitet runt om i världen: i Arktis, kring Svarta havet och nära USA:s och Kanadas gränser. Den mest påtagliga försämringen har dock skett i Sveriges närområde. I Östersjöregionen sticker de ryska incidenterna ut i antal och intensitet. Den förmodligen allvarligaste utvecklingen sedan årsskiftet är att Ryssland nu öppet kärnvapenhotar de skandinaviska och baltiska länderna.

I Sverige har den som hoppats på en lugn sommar blivit besviken. I juni uppgav en färsk rapport från den amerikanska tankesmedjan CEPA att Ryssland övat invasion av Gotland. Kort därefter, under Almedalsveckan, meddelade Överbefälhavare Sverker Göransson att ryskt stridsflyg skjutit facklor mot svenska Jasplan. I början av denna månad flög ryska bombflyg med kapacitet att bära atomvapen nära Gotland. Det revanschistiska Ryssland tar inte semester.

För den uppmärksamme har utvecklingen i närområdet varit tydlig sedan en tid. Rysk militäraktivitet har ökat i Östersjöregionen sedan åtminstone 2007. Men sedan förra året har provokationerna, kränkningarna och hoten blivit många och påtagliga. Listan över incidenter i Östersjöregionen visar att Sverige i högsta grad berörs av det försämrade säkerhetsläget. Oavsett vad som är Putins slutgiltiga målsättning är det uppenbart att Sverige inte ignoreras. Länderna kring Östersjön, inklusive vårt eget, benämns allt oftare av säkerhetspolitiska bedömare i termer av ”Europas nya frontstater”.

Ett självklart budskap

För ett tag sedan upprepade USA och Nato ett budskap som borde vara självklart. Under ett Sverigebesök i början av juni klargjorde USA:s Natoambassadör Douglas Lute att Sverige inte kan räkna med hjälp från vare sig Nato eller USA i händelse av ett militärt angrepp. Endast medlemsländer omfattas av Natos försvarsgaranti. Georgien och Ukraina, båda partnerländer till alliansen, är illustrerande exempel. Bara medlemmar av en klubb kan ta del av dess förmåner.

I Sverige fortsätter regeringen att hålla dörren stängd för ett svenskt Natomedlemskap. Inte ens en utredning av för- och nackdelar med ett Natomedlemskap släpps förbi. Envisheten i regeringens position signalerar att den inte till fullo tagit till sig allvaret i det rådande säkerhetspolitiska läget. En sådan insikt borde rimligtvis ha lett till öppenhet inför att undersöka nya säkerhetspolitiska lösningar.

Fler årsdagar av flight MH17-katastrofen kommer att följa. Med rådande inställning från regeringen kommer de i Sverige och närområdet att fortsätta präglas av ett farligt säkerhetsläge.

Bild - 2

Aktuell med boken ”Fredens hav? Ökade spänningar kring Östersjön” och chef för tankesmedjan Frivärld

Malaysia Airlines flight MH17 var på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur den 17 juli 2014. Planet försvann från radarskärmen när det passerade östra Ukraina och exploderade över rebellkontrollerat område nära den ryska gränsen.

Samtliga 283 passagerare och 15 besättningsmedlemmar ombord omkom. De flesta av offren, 193 personer, var från Nederländerna

Mest läst