2014 var ett mörkt år för Göteborgsvarvet när en 27-årig man avled vid målet och ytterligare två drabbades av hjärtstopp. En väldigt hög siffra med tanke på att bara åtta personer sammanlagt har drabbats under varvets hela historia. Året innan var också ett intensivt för sjukvårdspersonalen. Under loppet genomfördes ett 70-tal ambulansuppdrag, dock utan några dödsfall. Nästan 2 000 löpare tvingades avbryta.
Prehospitalt och katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) har tillsammans med Sahlgrenska akademin analyserat tidigare års ambulansuppdrag och arbetar med en kartläggning kring varför löparna kollapsar och var det händer.
– Bältespännarparken är en plats där många inte orkar längre har vi sett. Det finns också andra riskområden där folk är extra trötta, till exempel efter uppförsbackar eller över någon av de långa broarna där det är mycket vind, säger Per Örninge, ambulansöverläkare och verksamhetschef på PKMC.
Vanligast är att löpare kollapsar under varvets senare del, från Götaälvbrons slut och fram till målet i Slottsskogen.
En annan aspekt som kanske mer än något annat påverkar hur många som måste uppsöka vård är temperaturen. 2013, då 70 personer fick hämtas i ambulans, var det vid 14-tiden runt 26 grader varmt i Göteborgsområdet. Anledningen till att någon kollapsar och behöver ambulanstransport till sjukhus är oftast en kombination av utmattning och vätskebrist. Varje år tas mellan 60 och 80 personer om hand runt banan på grund av att de blivit medvetslösa.
– Den vanligaste gruppen är tränade personer som har en tid att försvara i loppet, mellanskiktet kan man säga. De är vana vid att springa 10 kilometer och att inte behöva dricka. Springer man 21 kilometer klarar man sig dock inte utan vätska, säger Göteborgsvarvets tävlingsläkare Claes Mangelus.
Värmen ser i år dock inte ut att bli något större problem. Enligt Forecas prognos för lördagen kommer det att vara mellan 10 och 13 grader varmt med risk för regn.
Under årets Göteborgsvarv kommer det att finnas runt 200 sjukvårdsvolontärer på plats, varav ett 20-tal läkare och sex stycken sjukvårdare på cykel specialiserade.
Baserat på undersökningar kring var löpare kollapsar hade man förra året ett intensivvårdstält vid Bältespännarparken. Det var en bidragande orsak, tillsammans med bland annat den lägre temperaturen (runt 18 grader), till att färre behövde köras till sjukhus det året. Nytt för de senaste åren är att sjukvårdsarbetet nu leds från en central stab med personal från bland annat ambulanssjukvården, polisen, räddningstjänsten och SOS Alarm.
– 2013 var det ungefär lika många som behövde sjukvård som 2010 men med hjälp av samverkan med andra blåljusaktörer skötte vi det bättre på plats jämfört med tidigare. 2014 hade vi tyvärr ett dödsfall trots att vi kunde göra en snabb insats, men sånt händer vid såhär stora evenemang, säger Per Örninge.
Metoden har bidragit till att arbetet under Göteborgsvarvet gått smidigare och nu ser man på hur det kan användas i andra större event i regionen, till exempel konserter, festivaler och fotbollsmatcher. Sammanlagt arrangeras runt 90 olika evenemang i regionen varje år, varav ett 30-tal är extra riskabla.
– Polisen som är ute på fältet har till exempel vetat saker som vi inte känt till, det har vi fått en lösning på nu när alla får samma bild, förklarar Amir Khorram-Manesh, expert på katastrofmedicin vid Sahlgrenska.
Fakta: Avbrutna lopp
2014: 711 löpare avbröt loppet. 22 fick föras med ambulans för intensivvård och tre personer drabbades av hjärtstopp varav en 27-årig man avled.
2013: Ett väldigt varmt år med en temperatur på runt 26 grader. 1 940 löpare avbröt och 72 fördes med ambulans till sjukhus.
2012: 729 löpare avbröt loppet. 13 hämtades med ambulans.
2011: 515 löpare avbröt loppet. 13 hämtades med ambulans.
2010: Ett väldigt varmt år med runt 27 grader i Göteborg. 1 407 avbröt loppet och 67 hämtades med ambulans.
