Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
sx876f10

Bild: Fredrik Sandberg, TT

Karin Pihl: Sätt stopp för de kriminella gängen

Ledare Gängkriminaliteten fortsätter att öka. Det är bra att regeringen nu skärper lagstiftningen.

På 1990-talet började gängen dyka upp i Sverige. Det första MC-gänget i Göteborg etablerades 1996. Sedan dess har gängbrottsligheten ökat, och tagit olika former. Personer med kopplingar till Balkan dominerade tidigare den kriminella miljön. På senare tid har grupper från Mellanöstern etablerats, i Göteborg men också i Stockholm och Malmö. Nätverken är ofta släktbaserade och har ibland en religiös prägel.

Enligt polisen Amir Rostami, som forskat om gängbildning, tyder allt på att gängkriminaliteten kommer att fortsätta öka (Forskning och Framsteg 11/5 -15). Den sociala utsattheten, som dominerar områden i storstäderna där utbildningsnivån är låg och socialbidragstagandet är högt, är en grogrund för kriminalitet.

Politikerna tog inte gängkriminalitetens framväxt på allvar för två decennier sedan. Resultatet ser vi i dag. Den kriminella miljön som vuxit fram har skapat rena parallellsamhällen, där samhällets normer och lagar inte tycks gälla för alla. Att ambulanspersonal och polis inte kan rycka ut till vissa områden, något som ledarsidan uppmärksammat tidigare, är det tydligaste tecknet på detta.

I april väcks åtal mot de misstänkta gärningsmännen som var inblandade i skottlossningen mot restaurangen Vår Krog & Bar i Biskopsgården förra året. Ärendet är gigantiskt och uppgår till 13 000 sidor. Hur domen faller ut kommer att vara avgörande för bilden av kriminaliteten i staden. Att rättsväsendet har prioriterat fallet är emellertid ett steg framåt.

Även regeringen tycks ha vaknat. Under torsdagen presenterades nya lagförslag mot den organiserade brottsligheten, med ambition att komma åt gängens ledare. Eftersom de som styr ofta inte är de som utför brott har det varit svårt att lagföra dem. Nu ska det bli brottsligt att bland annat förbereda brott, och gärningsmän ska kunna få hårdare straff om det finns gängrelaterade motiv bakom.

Vissa menar att man inte ska tala om kriminaliteten i utanförskapsområden med hänvisning till att det skulle svartmåla förorten. Ingenting kunde vara mer fel. De som utför bilbränder, utpressningar och kastar sten på ambulanspersonal utgör en minoritet.

Enligt Brå finns det ungefär 8 000 ”livsstilskriminella” i hela landet. De som drabbas är desto fler. Ingen människa i Sverige ska behöva utstå att kriminella gäng härjar i ens stadsdelsområde – oavsett vilken adress man bor på. Att polisen tilldelas de resurser som krävs och att hela samhället visar nolltolerans mot våld och stök är självklart. På lång sikt måste de socialt utsatta områdena integreras bättre i samhället – ekonomiskt, men också socialt och kulturellt. Om 20 år vill vi inte titta tillbaka på utvecklingen och ångra att vi inte gjorde något.

Mest läst