Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Disposition I är en av Carl Hammouds fyra målningar som visas på Göteborgs konsthal.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Kaos är granne med Hammoud

    Konstnären Carl Hammoud skapar kaos i gamla tiders arkiv. Målningarna handlar om nu. Och hans eget huvud. Carl Hammoud är först ut i vår nya serie Bildtext, där bildkonstnärer berättar om sitt skapande.
    "Vi skapar ordning, strukturer och system. Det pågår överallt omkring oss. Arkiv är för mig ett slags essens av människans idé om att kontrollera sin omgivning.
    Jag har länge jobbat med motsatser och kontorstemat har långsamt vuxit fram. Från början skildrade jag mer ett slags tankevärld och ställde verklighet och fantasi mot varandra. Med tiden har jag blivit alltmer realistisk. Bilderna jag gör nu speglar mer vår verklighet, tycker jag.
    De utspelar sig i en annan tid, men handlar mest om att göra systematiseringen konkret. I dag är ju alla arkiv digitaliserade. Så jag tänker mig 40- och 50-talet som höjdpunkten på det pappersbaserade samhället.
    Dessutom har jag tittat jättemycket på Edward Hoppers verk. Hans sätt att jobba med ljus och komposition fascinerar, han är systematisk.
    Precis som jag. Bilderna är på ett sätt också en översättning av vad som händer i mina tankar och min ateljé. De är en berättelse om den konstnärliga processen. För att få en målning att funka gäller det att bygga upp ett slags system.
    I snitt gör jag en målning i månaden men har alltid flera igång. Ibland jobbar jag med två olika målningar samtidigt under en dag, ibland bara en. Innan jag börjar har jag oftast en liten aning om vad jag vill göra, till exempel om hur kompositionen ska se ut. Sedan ändrar jag ganska mycket under arbetets gång. Det är roligare att arbeta med målningarna om de inte är helt bestämda.
    Fast en av dem jag visar på Konsthallen visste jag redan från början hur den skulle se ut, eftersom den är en parafras på Ishavet av Caspar David Friedrich. Det kändes som om den beskrev något som jag var ute efter.
    Alla mina målningar är ett slags spel där kaos och ordning står mot varandra. Caspar David Friedrich jobbar mycket med naturen som det stora hotet mot människan. Men i mina målningar är det människan själv som är upphovsman till kaoset. Jag behövde bara översätta isflaken till kontorsinredning som papper och böcker.
    Ibland kan jag lyssna till föreläsningar medan jag jobbar, ibland är det helt tyst. Men för det mesta står musiken på. Det kan vara allt från klassiskt och jazz till pop och rock. Helst ska det vara långsamt och monotont, så långa låtar som möjligt. Red House Painters är bra på att mala på och dessutom nostalgiskt, eftersom det egentligen var ett antal år sedan jag lyssnade på dem.
    Just nu gör jag bilder åt ett band som heter Embassy. Det är något slags prenumerationstjänst på internet. Den som prenumererar går in på en sida och varje gång de ger ut en ny låt ligger också en av mina nya bilder där.
    Det är ett litet sidoprojekt. Nästa år ska jag ha en separatutställning i Stockholm och vara med i en grupputställning på Borås konstmuseum."

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.