Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Tragedi. En hiv-positiv flicka i New Delhi tillsammans med sin mamma, döende i aids.

Kampen mot aids kräver lyhört bistånd

När biståndsminister Gunnilla Carlsson signalerar skärpta återrapporteringskrav måste man veta att mycket av det mest nödvändiga och fruktbara arbetet med att bekämpa fattigdom på gräsrotsnivå inte kan utvärderas med hjälp av mätbara resultat. Det gäller bland annat kampen mot hiv/aids, skriver professor Håkan Thörn.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den 24 augusti i år publicerade biståndsminister Gunilla Carlsson en artikel på debattsajten Newsmill där hon ställde frågan om bistånd överhuvudtaget är meningsfullt. I debatten som följde har de flesta inlägg kritiserat hennes principiella ifrågasättande av bistånd.

Desto mer förvånande är det att mottagarsidans erfarenheter lyser med sin frånvaro i debattörernas inlägg. Debattens ensidiga fokusering på korruption har dessutom gett en generell bild av att biståndsgivare i allmänhet har dålig kontroll över hur medel används, vilket är felaktigt. Ett problem som inte alls diskuterats är att de kontrollmetoder som faktiskt används ofta är dåligt anpassade till, och ibland rent av förhindrar, viktiga verksamheter.

Ett nyligen avslutat forskningsprojekt om internationellt bistånd till hiv/aids kan bidra med nya infallsvinklar på debatten. Vi har kunnat konstatera att civilsamhället har spelat en viktig roll i bekämpandet och förebyggandet av sjukdomen. I länder som Brasilien och Sydafrika har sociala rörelser drivit fram en aktiv statlig politik, som inkluderat preventiva åtgärder, satsning på forskning, framställning/import av billiga läkemedel och fri medicinering. De har också bidragit till att sprida kunskap om sjukdomen i breda folklager. Därför är det goda nyheter att internationella biståndsorganisationer på senare tid i högre grad börjat slussa bistånd direkt till det civila samhället.

Privatiserad byråkrati

Bistånd till civilsamhället är dock ingen universallösning. Vissa former av bistånd till civilsamhället har fått kritik i mottagarländerna för att de fungerat som instrument för stater eller företag i Nord som önskar vinna inflytande eller etablera sig i lokalsamhället. I vår studie riktades sådan kritik framför allt mot USAID. Ännu större tonvikt lades emellertid vid en mer generell kritik av de nya former för styrning och kontroll som på senare år etablerats inom det internationella biståndssamhället. Det gällde tonvikten på stöd till korttidsprojekt, ett komplicerat och tidskrävande ansökningsförfarande, och de betungande och detaljerade kraven på återrapportering, utvärdering och revision.

Det stod snart klart för oss att de välgrundade strategierna för att undvika att bistånd slukas av byråkratiserade statsapparater lett till uppkomsten av en privatiserad byråkrati: en industri av konsulter, revisorer och utvärderare hyrs in för att kontrollera, utvärdera och garantera att verksamheten följer de stipulerade reglerna.

De resursstarka internationella frivilligorganisationerna använder sig av tidigare renodlade revisionsfirmor som KPMG och Ernst & Young, som i dag titulerar sig globala kunskapsföretag. På gräsrotsnivå har det skapats en marknad för frivilligorganisationer vars enda uppgift är att administrera internationellt bistånd till mottagare som saknar kapacitet att producera den typ av detaljerade rapporter och utvärderingar av verksamheten som givarkontrollen föreskriver.

Det mätbara inte alltid bäst

Enligt mottagarna är den allvarligaste konsekvensen av denna nyordning att den har etablerat revisionens kunskapssyn, som innebär att det utvärderingsbara är det mätbara.

En organisation som arbetar med att förändra mäns kvinnosyn i Sydafrika ansåg det vara mest fruktbart att bedriva opinionsbildning. Men i stället lägger man tonvikten på workshops, eftersom man kan få biståndsmedel för detta, då aktiviteten kan redovisas i mätbara termer (antalet deltagare).

Ordföranden för en sydafrikansk organisation som slussar bistånd från 19 internationella givare till gräsrotsorganisationer menade att allt givarna ger oss är instrument för att mäta, men det fungerar inte när det gäller fattiga kvinnor som engagerar sig i frivilligt arbete med föräldralösa barn eller basal sjukvård. Bilden bekräftades också i en intervju med en av USAID:s högsta ansvariga i Sydafrika. På frågan om vad hon ansåg vara det största problemet i anslutning till arbete med hiv/aids, svarade hon: att göra arbete med genusfrågor mätbart.

Man bör ha klart för sig att de som hävdat att stora delar av Sidas bistånd inte är utvärderingsbart syftar på evidensbaserad utvärdering, som lägger tonvikt på mätbara resultat. Men mycket av det mest nödvändiga och fruktbara arbetet med att bekämpa fattigdom på gräsrotsnivå kräver and-ra utvärderingsmetoder. När Gunilla Carlsson signalerar skärpta återrapporteringskrav måste de styras av sådana insikter.

Från opinion till information

Erfarenheterna av kampen mot hiv/aids visar vikten av opinionsbildning för fattigdomsbekämpning. I stället ser vi en utveckling i en helt annan riktning, något som understryks av regeringens nya direktiv om att de anslag till frivilligorganisationer som hittills använts för att bedriva opinion om bistånd i stället ska användas för information.

Bistånd är en grundläggande del av ett demokratiskt välfärdssamhälle, och dess former måste ständigt debatteras i en demokratisk dialog i både givar- och mottagarland.

Håkan Thörn

Bild - 2

Professor i sociologi och verksam vid Centre for Globalization and Development, Göteborgs universitet.

Han har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om internationellt bistånd till arbete med hiv/aids i Sydafrika.

Ungefär 33 miljoner människor är smittade med hiv. Två tredjedelar av dessa finns i södra Afrika.

Resurserna för kampen mot hiv/aids har ökat under 2000-talet och uppgick enligt UNAID:s rapport år 2008 till cirka tio miljarder US dollar. I en nyligen publicerad rapport hävdar dock Läkare utan gränser att bistånd på detta område nu riskerar kraftiga neddragningar.

Mest läst