Huset är gulmålat i väster och i söder, de andra sidorna in mot land är rödmålade och Hanna Jessing och hennes man Claes som är där när vi kommer på besök till huset på den lilla ön vet orsaken till färgsättningen.
- Den gula färgen var finare och också dyrare och den ville man ska synas utåt när gästerna kom från havet. Mot gården målade man med falu rödfärg för att spara pengar.
Huset är ett stycke fascinerande bohuslänsk historia. Det är kulturminnesmärkt och i de sex rummen och 200 kvadratmeter verkar det i mångt och mycket som man hamnat ett par hundra år tillbaka till den silltid i Bohuslän som gav ett sådant överskott och välfärd. Om än tillfälligt.
Det är originalmöbler och originalsäng i en del rum, i finrummet finns de gamla vita möblerna kvar och framförallt är de vackra kakelugnarna exempel på en typisk murarkonst från Tjörn.
Lång släkthistoria
Huset är byggt 1780-84, mitt under blomstrande sillperiod som tog slut först drygt 20 år senare och huset har en lång och lite komplicerad släkthistoria. Men som anfader till huset måste nog grossshandlaren JF Pettersson betecknas. Tittar ni ut på udden söderut ser ni också en välvd minnessten som är till minne av just J F Pettersson.
Hanna och Claes Jessing från Stockholm är ättlingar till J F Pettersson och tillbringar när vi var där en semestervecka i det stora huset tillsammans med sina barn Märta 2, och Vendela fyra månader. Dricksvatten får man hämta inne i Kyrkesund men el finns.
- Dock ingen tv, det har bara funnits härute två gånger, en gång under ett OS och en annan när Forsythesagan gick som värst. berättar paret Jessing med ett skratt.
Trankokeri och spelhåla
Hanna Jessing kan det mesta om husets historia även om hon måste checka av en del detaljer med de äldre.
- Men här har varit trankokeri, sillsalteri, vanlig affär, spelhåla och man har nog till och med sålt lite sprit härute. En ko hade man i stallet för mjölkens skull.
Tranoljan exporterades till gatlyktorna i Paris, berättar Hanna Jessing.
Men nu är det en förening som äger huset och de tre öarna häromkring och den har cirka 40 medlemmar, lite spridda i världen, Sverige, Norge, Danmark och Schweiz Man får teckna sig för en semesterperiod och så måste man betala en årsavgift på några tusen för att klara av underhållet. Dessutom har man en så kallad arbetsvecka härute en gång varje vår.
Hanna Jessing minns alla sina barndoms- somrar härute för det är inte bara det gul-röda huset som lockar. På insidan ligger det gamla trankokeriet med alla klättermöjligheter och på kullen ovanför ligger huset Utsikten som när man öppnar de breda dörrarna bjuder på en vy över hela Västerhavet.
Vi går husesyn i huset. Köket har de fått modernisera "men bara lite grann", på ovanvåningen finns det små och stora sovrum och trätrapporna vindlar upp och ner.
- Det här är min 32:a sommar härute och vi kommer att komma tillbaka för vi vill ge våra barn den här möjligheten jag fick.
Museet vakar
Bohusläns museum håller ett vakande öga över Kålhuvudet och de tre husen på udden vid infarten söderifrån till Kyrkesund. Byggnadernas fasad, dörrar, lås och golv får inte röras, det ska förbli original så länge det går. Likaså en del av möblerna.
- Museet i Uddevalla försöker ha öppet hus i fastigheten med ojämna mellanrum för att kunna visa upp huset för en intresserad allmänhet. Jag vet inte om det blir något sådant i år men vi tycker det är trevligt att få visa hur det ser ut, förklarar Hanna Jessing.
Om ni är intresserade av äkta bohuslänsk historia, titta efter annonser från Bohusläns museum om eventuella organiserade visningar. Jag kan lova att huset och allt därinne är väl värt ett besök som en del av den bohuslänska kustens historia och levnadsvillkor.
