Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 2

Kuppledaren Amadou Sanogo i mitten. Bild: Bild: Rebecca Blackwell

Juntan i Mali pressad att backa

Bohuslän Kuppmakarna i Mali pressas från flera håll. De västafrikanska grannarna kräver att landet återgår till civilt styre. Separatister är på väg att lägga beslag på hela norra Mali.

Tuareggerillan MNLA meddelade på söndagen att den "har avslutat Malis ockupation av Gao-regionen" och fortsatt mot Timbuktu.

Staden, som kallas "Öknens pärla" har 50 000 invånare och är uppförd på FN:s världsarvslista.

– Nu är det vår tur. Skottlossning hörs överallt, sade Timbuktubon Mohamed Ould Ali i telefon.

Armén retirerar

Soldater ska ha lämnat sina posteringar och klätt av sig uniformerna, men arabisk milis som bekämpar tuareg- och islamistrebellerna verkade beredda att försvara staden.

Gao, cirka 100 mil nordost om Bamako, har varit militärt högkvarter för hela norra Mali. Regeringssoldaterna tycktes ha övergett garnisonen.

Kuppledaren Amadou Sanogo sade på söndagen att militären hade bestämt sig för att inte ta strid mot rebellerna i Gao av hänsyn till civilbefolkningen.

– En mer genomförbar säkerhetsplan ska tas fram för att inte hela Malis territorium ska kränkas, sade han.

Ökande kaos

Läget i landet har blivit allt mer kaotiskt sedan missnöjda soldater i huvudstaden Bamako genomförde kuppen den 22 mars. Militären angav den misslyckade krigföringen i norr som anledning till kuppen men sedan dess har separatisterna lyckats inta hela norra Mali.

Pressad av länderna i den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas lovade Sanogo inleda en återgång till civilt styre på söndagen. Elfenbenskustens president Alassane Ouattara, som leder organisationen, säger att 2 000 soldater har satts i beredskap för att gå in i Mali om det är nödvändigt.

Sanogo har i stort sett inget val. Mali är starkt exportberoende och det skulle få allvarliga följder om grannländerna stängde sina gränser. EU, USA och andra länder har dessutom fryst bistånd på hundratals miljoner kronor till Mali.

Tuaregerna är traditionellt ett nomadiserande ökenfolk som under senare årtionden blivit alltmer bofast.

De är berbisktalande muslimer och uppskattningar av deras antal varierar mellan 2 miljoner och 5 miljoner.

De har återupptagit en kamp för självständighet som pågått i årtionden i det som de anser vara deras hemland, Azawad, i norra Mali. Gerillan MNLA (Azawads nationella befrielserörelse) kunde stärka sin militära kapacitet, sedan Ghaddafi-regimen störtats i Libyen och rebellerna kunde föra in vapen därifrån.

På deras sida kämpar också islamistiska Ansar Dine (Trons försvarare) som leds av den ryktbare tuaregen Iyad Ag Ghaly och som har band till terrornätverket al-Qaidas nordafrikanska gren, al-Qaida i islamiska Maghreb.

(TT)

Mest läst