Bakom hotellet ligger den i Göteborg sekelgamla krögarfamiljen Petersen, känd från lokaler som Sophus vid Lorensberg, Sofus på Kungsportsavenyn, Bel Parc i Slottsskogen, Petersens på Korsgatan, Julien på Götaplatsen, Figaro i Stora teatern och sen ett par år också från Ritz.
Det är Thomas Petersen med hustru Karin och sonen Magnus, som nu slagit in på hotell- och fastighetsägarbanan på Trädgårdsgatan.
– Vi har ända sedan 1980-talet velat äga i stället för att vara hyresgäst. Vi vill behärska hela caset, så att säga, uttrycker Thomas saken.
Han vill inte tala om vad det har kostat att köpa fastigheterna, men säger att banken gärna lånar ut. En titt i registren visar att flera bolag (som han, hustru och son äger) mellan 2003 och 2005 köpt åtminstone tre fastigheter i kvarteren för en bit över 80 miljoner kronor.
Ett är lägenhetshotellet runt knuten, ett kvarter bort på Östra Larmgatan och Kontoristföreningens hörnhus (med Ritz och Jensengymnasiet) samt hotellet Dorsia, med nya 37 hotellrum och restaurang.
– Dorsia ska vara osvenskt, lite hemlighetsfullt, feminint och engelskt klassiskt. Ett boutique-hotell, life style. Inte ett modernt avskalat designhotell. Vi vill förmedla en totalupplevelse, att gå in på en teatralisk scen och förlora tidsuppfattningen, beskriver Thomas.
Gästerna ska känna sig förflyttade 100 år bakåt till Jugend-epoken. De ska bli glada över att få en helhetsupplevelse både vad gäller mat, dryck, boende och inredning. Till och med personalen arbetar iförda särskilt uppsydda glansiga kläder.
Thomas vill särskilt poängtera att han ansvarat själv för hantverket, allt utfört på löpande räkning av små hantverkare.
Detta syns på den röda putsade fasaden, den nytillverkade simsen under takfoten, nya sten- och sandstenssocklar och nya spröjsade danska fönster.
Ute på fasaden hänger ett näste, ett gigantiskt fågelbo, smitt av mästersmeden Bert Johansson, som också ligger bakom alla smidda blommor och blad inomhus. Det tunga nästet, som kom på plats först efter fem försök, är hotellets 38:e rum, enligt Petersen.
Han och hustrun har rest runt i Europa och låtit sig inspireras av trädgårdar och parker. De är också konstsamlare. Hotellet har två innegårdar, en överglasad med restaurang och en stor öppen som en mindre villatomt. I orangeriet kommer vin, apelsin- och citronträd, fikon, oliver, lager och magnolior övervintra.
Men luncherna verkar dyra?
– Ja, det blir inte 100, som på Ritz. Snarare 160. Vi vänder oss till turister och representation, snarare än till arbetande göteborgare.
