Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Jordbruksstöd upprör britter

Större delen av EU:s jordbruksstöd till Storbritannien går till drottning Elizabeth II, prins Charles, grevar, markiser och stora bolag. Tidigare hemliga siffror upprör och förvånar.
En ny brittisk lag om informationsfrihet från den första januari har gjort det möjligt för bland andra organisationerna Oxfam International och Jordens vänner samt flera tidningar att ta reda på vilka britter som får mest EU-bidrag från Bryssel till sina jordegendomar.
Den brittiska regeringen vägrade i det längsta att avslöja listan över de största mottagarna av Bryssels bidrag, framför allt på grund av påtryckningar från landets markägareförening, Country Land and
Business Association.

Regeringen släppte siffrorna
Men den 22 mars släppte regeringen Blair en cd-rom-skiva med 100 000 namn och britterna fick äntligen veta i vilka fickor EU-pengarna hamnade.
Sockerbolaget Tate & Lyle fick omkring 1,6 miljarder svenska kronor förra året. Nestle UK fick 155 miljoner kronor, enligt siffror från byrån för utbetalningar till det brittiska jordbruket, som redovisats av
Oxfam och brittisk press.
- Det är ett bolagsstöd tillräckligt stort för att irritera Storbritanniens övervägande urbana och till-vänster-om-mitten-tidningar, konstaterar dagstidningen International Herald Tribune.
- Nu blev det uppenbarat vad man hela tiden hade misstänkt, att det var jordägare som brukade engelska grevskap i industriell skala, som fått monopol på pengarna från Bryssel.
Den djupaste misstron och kritiken riktas dock mot omfattningen av 2004 års utbetalningar till den brittiska överklassen, skriver tidningen.

7,3 miljoner till drottningen
Drottning Elizabeth II fick ett EU-bidrag på omkring 7,3 miljoner kronor - för att driva egendomen Sandringham i Norfolk och Windsor Castle.
Nygifte prins Charles fick 3 miljoner kronor ur jordbrukskassan i Bryssel.
Hertigen av Westminster, ägare till stora områden i centrala London, fick omkring sex miljoner kronor.
Hertigen av Marlborough, ättling till
familjen Churchill och arvinge av Blenheim Palace, fick 6,8 miljoner kronor.
Andra mottagare av Bryssel-pengar är hertigen av Bedford, greven av Plymouth, markisen av Cholmondeley och greven av Radnor.
Hertigen av Buccleuch, landets kanske största privata jordägare och som betraktar en stor del av Skottland som sin egendom, medger i Sunday Times att han förra året fick 9,3 miljoner från EU.
Man må förlåta att britterna tror sig ha förts tillbaka flera sekler i tiden, men listan över de största mottagarna av EU:s jordbruksstöd "låter som ett namnupprop från Debrett's", skriver tidningen The Guardian, syftande på ett förlag som årligen ger ut en topplista över "de mest inflytelserika" britterna.
Det är inte främst småjordbrukarna som får ta del av EU:s generösa jordbruksstöd.
Av det årliga totala EU-stödet till det brittiska jordbruket på fyra miljarder pund, cirka 53 miljarder kronor, går bara en liten del till det småskaliga jordbruket, säger Penny Fowler från Oxfam.

Är det värt pengarna?
Och förre regeringsrådgivaren Jack Thurston vid Utrikespolitiskt centrum i London undrar:
- Vad får vi för våra pengar? Det handlar om allmänna skattemedel, men går de till ändamål som uppskattas av folket?
Kunskaperna om hur fördelningen av det omfattande jordbruksstödet sker är en politiskt känslig fråga. Många i EU-toppen oroar sig nu för hur sanningen skall tas emot - att de rikare bara blir rikare, medan de fattiga bara får det sämre.
Enligt Englands jordbrukarförening, citerad av International Herald Tribune, föll de engelska jordbrukarnas inkomster med nästan två tredjedelar mellan 1996 och 2002. Omkring 65 000 människor lämnade jordbrukssektorn. Allt fler småskaliga jordbrukare tvingas förbättra sin ekonomi genom att arbeta med andra saker än sin mark.
Jordägarna i Frankrike och Tyskland - som delar på 95 respektive 53 miljarder kronor och ligger i stödtoppen tillsammans med Spanien - har än så länge kunnat förhindra att deras namn blir offentliga.
I Danmark blev fördelningen offentlig först förra året. Det visade sig då att lejonparten av EU-pengarna gick till medlemmar av den danska kungafamiljen, stora
företag, statliga fängelser och till politiker.
Den svenska offentlighetsprincipen har sedan länge gällt för fördelningen av jordbruksstödet från EU, som förra året uppgick till totalt 7,9 miljarder kronor.
Den svenska mottagarligan toppades då av Svalöf Weibull AB i Svalöv, med ett arealstöd på över 8 miljoner kronor. Flera stora odlingsföretag och stora gods dominerar listan.
Mest läst