Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Johan Lindqvist: Loreen ska ha respekt

Super-Loreen är verkligen en värdig vinnare. När det väl gällde krossade hon allt motstånd.

Under en kväll fullmatad med misch-masch lyckades Loreen med konststycket att lyfta sig över det musikaliska och visuella bruset och prestera tre minuter som inte bara var spektakulära utan faktiskt också nådde en bit in i hjärtat hos oss som satt framför tv-apparaterna.

Eurovision song contest handlar väldigt, väldigt mycket om glittrig yta. Loreen ändrade på det en smula med en låt och en utstrålning som bottnar i en inre styrka. Samma kvaliteter som gav henne framgång redan i Vida arena i Växjö avgjorde också i Baku.

Loreen ska dessutom ha respekt för att hon under veckan stod upp för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Det är lätt att göra det hemma, på behörigt avstånd från den plats, de människor och den verklighet det faktiskt handlar om. Loreen hade modet att markera direkt från lejonets glättande, välputsade kula. Det hade varit så mycket enklare att låta bli. Att hon nu dessutom gick och vann hela klabbet ger bara ytterligare eko åt hennes ställningstagande.

Loreen var såklart inte förstavalet hos samtliga länder, men tillräckligt många tyckte tillräckligt mycket om Euphoria för att lyfta den hela vägen fram till den slutgiltiga triumfen.

Tolvorna singlande visserligen över den svenska delegationen. Men med så många deltagande nationer, så mycket musik, så mycket effektsökande scenshowande och - inte minst - så mycket kompisröstande över granngränserna gäller det att ha en låt som inte bara plockar tolvor utan också fungerar som minsta gemensamma nämnare hos flertalet av de röstande länderna. Med en såhär stor tävling blir sjuorna och åttorna nästan lika viktiga som fullpoängarna. Sverige fick poäng av nästan samtliga länder - det fällde avgörandet.

Kvällens mest bisarra var dock mellanakten alldeles innan resultatet skulle presenteras. En fullkomligt överstyrd extra allt-föreställning med militära anspelningar som avslutades med att presidentens svärson, tillika stelbent och obegåvad artist, kysste den azeriska flaggan. Det är alltså så det ser ut när en diktatur modell 2012 anordnar skådespel för folket.

Respekt dock till serbiska Zeljko - han vet hur man smetar på en riktig balkanballad på schlagermackan.

Till sist. Sarah Dawn Finer är briljant. Visst leder hon Eurovision nästa år?

johanlindqvist_byline70px
Mest läst