Det närmar sig terminens slut och inne på Sociologens restaurang råder febril tentastämning. Vid borden sitter studenter med uppslagna datorer, böcker, kollegieblock och mängder av kaffekoppar. En av dem är Lisa Thor som studerar sista terminen på den internationella masterutbildningen Master Programme in Strategic Human Resource Management and Labour Relations.

- Efter kandidatexamen i beteendevetenskap kände jag mig inte helt färdig. Jag var intresserad av personalfrågor och organisationspsykologi och ville hitta ett program på masternivå. Min mamma berättade för mig att Göteborgs universitet precis skulle starta Human Resource Management. Det var lite av en slump, berättar Lisa.

Lisa var en av de 35 studenter som hösten 2010 antogs till masterprogrammet Strategic Human Resource Management and Labour Relations. Utbildningen är tvåårig, ger 120 högskolepoäng, hp, och innehåller kurser som strategiskt personalarbete, forskningsmetoder och ledarskapskurser. På utbildningen finns ett tiotal utlandsstuderande och all litteratur, föreläsningar och seminarier är på engelska.

Många av masterutbildningarna startade 2007 i samband med att Bolognadeklarationen genomfördes i Sverige. Syftet var att anpassa den högre utbildningen till resten av Europa. En ny struktur skulle göra det lättare att jämföra utbildningar och röra sig över nationsgränserna i Europa.

Den högre utbildningen delades in i grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Masterutbildning befinner sig tillsammans med magister- och vissa påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå.

- En vanlig pluggdag kan börja med föreläsningar i två till tre timmar på förmiddagen. På eftermiddagen brukar jag sitta kvar i skolan med mina studiekamrater i grupprum där det är tyst och vi kan diskutera. Antingen förbereder vi ett grupparbete, en redovisning eller tentapluggar. Ofta håller vi på till 15 eller 16, väldigt beroende på hur mycket vi har för tillfället. För det mesta läser jag även en stund på kvällen.

Förra vårterminen hade Lisa och hennes klasskamrater möjlighet att söka utlandsstudier i Tyskland (30 hp). Lisa fick ett Erasmus-stipendium och läste change management och ledarskap och personalutveckling på Ruhr-Universität i Bochum.

- Studierna var jättebra, men det skilde sig mycket från Sverige kulturellt. Det var väldigt hierarkiskt. På våra kurser hade de gjort det mer internationellt och vi behövde inte tilltala lärarna med efternamn. Det blev annorlunda även för de tyska studenterna.

Ulf Dalnäs, utbildningsledare på Konstnärliga fakulteten, blev 2008 utnämnd till Bolognaexpert. 2010 deltog han i ett projekt där man studerade masterutbildningarna vid universiteten i Lund, Uppsala och Göteborg. Slutresultatet blev The Swedish Master – en rapport om hur införandet av Bologna och masternivå har mottagits i Sverige.

- Tidigare fanns det en kandidat- och en ettårig magisterexamen, men båda var på det som vi i dag kallar grundnivå. Det vi skapade var främst en tvåårig masterexamen på avancerad nivå där man gör en ny antagning med de som har kandidatexamen, säger Ulf Dalnäs.

Några av skillnaderna är att det ingår ett större självständigt arbete, man studerar ofta i en internationell miljö och det finns tid att göra praktik och därmed få en bättre koppling till arbetslivet. Slutsatsen från rapporten var att det finns väldigt lite kunskap i Sverige om vad en master är, både i näringslivet och på universiteten.

- På olika sätt har vi nu försökt att ändra på det, säger Ulf.

Solen gassar utanför fönstret och Lisa beslutar sig för att ta sista delen av studiepasset i Hagaparken. Fokus just nu är masteruppsatsen som handlar om heterogena team.

- Om man vill läsa en master är det viktigt att vara intresserad av sitt ämne. Det är tyngre än en kandidatutbildning och man får vara beredd på att i perioder lägga ner mycket tid på sina studier. Det är viktigt med motivation för att kunna prestera. Har man möjlighet och ork tycker jag absolut att man ska söka till en master. Man lär sig otroligt mycket och det är väldigt roligt, säger Lisa.

Hon räknar med att vara klar med masteruppsatsen i augusti. Sedan är planen att ge sig ut i arbetslivet och leta efter ett spännande jobb.

- Jag skulle gärna arbeta på ett internationellt företag, kanske utomlands. Mitt drömyrke är ett jobb där man får möjlighet att lära sig och utvecklas. Sedan vet jag inte exakt vad det är.