GP har mött tre studenter som satsar allt på konsten.

De massiva träportarna slår igen om bakom besökaren med ett dovt ekande dån. Men det är ingen tung atmosfär inne i de historiska lokalerna på Kristinelundsgatan där Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) huserar. Snarare tvärt om.

Överallt hörs prat och skratt och olika konstverk av studenterna pryder väggarna i de magnifika korridorerna. Kreativiteten går nästan att ta på.

Högskolan grundades redan 1848 och bakom satsningen stod Slöjdföreningen i Göteborg. Skolan var ett svar på dåtidens behov av ny design inom industrin, man ville helt enkelt höja statusen och kvalitén på den svenska produktionen och minska importen av utländska varor.

Idag har konsthantverksutbildningen på HDK tre olika inriktningar; keramikkonst, textilkonst och smyckekonst. Utbildningen är på 180 poäng och det finns även masterutbildningar. Här finns även olika designutbildningar.

Numera har HDK en avsevärt friare konstnärlig inriktning än den hade historiskt och många framstående konstnärer och designers har skolats här genom tiderna.

Rasmus Larson är 24 år och kommer från Nässjö. Han går tredje året på det konstnärliga kandidatprogrammet i smyckekonst och håller precis på med sitt examensarbete. På hans arbetsplats nere i smyckeverkstaden hänger skisser och svartvita fotografier som han inspireras av i sitt projekt.

- Jag tänker mig något romantiskt poetiskt, från tidsepoken då man hade tid att verkligen se. Mina smycken är i sekelskiftesstil och de ska presenteras tillsammans med mina målningar. Det blir en sorts installation, säger han och visar en liten låda med utsökta små berlocker och andra hängen.

Rasmus Larson blev antagen vid första ansökningen till HDK, något som är ganska ovanligt. Han hade tidigare studerat vid Stenebyskolan i Dals Långed, vilket han tror underlättade. Stenebyskolan ger även konstnärliga högskoleförberedande kurser i samarbete med HDK.

- Jag har sökt till masterutbildningen här på HDK i höst, så parallellt med min kandidatexamen håller jag på med arbetsproverna dit, det är fullt upp, säger han.

I framtiden hoppas han kunna försörja genom olika konstnärliga projekt.

- Jag kommer nog ha svårt att skiljas från mina föremål, att sälja dem, säger han.

Lena Johansson är 39 år och kommer från Stenungsund. Hon läser samma program som Rasmus Larson. Innan hon sökte till HDK studerade hon två år på kursen Metallhantverk-Smide på Steneby.

- Detta är min andra termin på HDK och jag är verkligen på rätt plats nu. Jag pluggade till biolog under flera år och jobbade med det. Sen fick jag en silversmideskurs i födelsedagspresent av mina släktingar och blev fast, säger hon skrattande.

Just nu läser hon en kurs som heter Bilden i smycket där eleverna ska prova olika sätt att få fram en bild i olika material. Möjligheterna är oändliga och bara den egna kreativiteten sätter gränsen.

- Jag tycker utbildningen är bra och det är mycket upp till mig själv vad jag vill göra med den här möjligheten. Jag välkomnar att bli ifrågasatt, för det betyder att konsten blir sedd och reflekterad över, säger hon.

I framtiden tänker hon arbeta med smyckekonst i någon form. Gärna både med utställningar och egen försäljning.

- Jag fick en friggebod av min mamma som jag just nu bygger om till verkstad. Den blir viktig att driva egna projekt i och att ha som startplatta inför framtiden, säger hon.

Antagningen till konsthantverksutbildningen på HDK består av arbetsprover och intervjuer. Konstnärlig idéhöjd och förmåga att gestalta sin idé väger tungt. Dessutom krävs grundläggande högskolebehörighet.

Textilstudenterna håller till en trappa upp i byggnaden. Stora grafiska tryckpressar surrar och i ett av studierummen sitter Maja Michaelsdotter Eriksson. Hon är 26 år och kommer från Lund och läser andra terminen på Textilkonst. På bordet framför henne ligger mängder av små tyglappar i olika rosa nyanser.

- Vi har precis haft en färgkurs där vi fick färga olika sorters tyger och se hur samma färg ger olika nyanser på olika textila material, berättar hon.

Innan hon sökte till HDK läste hon flera olika textilutbildningar på folkhögskolor och hon tycker textil är ett perfekt material att jobba med.

- Det är levande, mjukt och formbart. Man kan till och med skapa sitt egna tyg, spinna tråden och väva, säger hon.

Hon håller med om att utbildningen generellt ställer höga krav på studenterna, mycket av arbetet är självständigt och man får ta ansvar för sina studier. och

- Man pressar sig själv att prestera sitt bästa. Det kräver en enorm självdisciplin att studera här, men jag trivs jättebra, säger hon.