E-bok alltmer kursbok
Användningen av kurslitteratur blir allt mer digital. Samtidigt fortsätter antalet lån av tryckta böcker på Universitetsbiblioteket att minska.
Relaterat
Fakta
UB i siffror
2011
• Antal volymer: 2,73 miljoner
• E-böcker: 270 000
• Lån: 547 000
• Nedladdade e-resurser: 2, 1 miljoner
2010
• Antal volymer: 2, 7 miljoner
• E-böcker: 254 00
• Lån: 543 000
• Nedladdade e-resurser: ca 1,7 miljoner
Så här länge får du låna
• Tryckta böcker: begränsad lånetid till 14 dagar.
• Förseningsavgift på 10 kr per (kurs)bok och dag.
• Som student kan du förnya kursbokslån upp till fyra gånger i följd om ingen annan står efter i kö.
E-böcker: Lånetid varierar beroende på licensrättigheter.
• De rättigheterna UB äger kan lånas 1-3 dagar.
• Sedan är det bara att förnya lånet via hemsidan.
• För andra avtal kan lånetider vara upp till 28 dagar.
• Inga förseningsavgifter.
Hitta rätt litteratur
• Via sökverktyget Summon på UB:s hemsida kan du hitta artiklar från e-tidskrifter, databaser, alla poster från bibliotekskatalogen GUNDA och publikationsdatabaserna GUP och GUPEA.
• Sökresultatet kommer upp i ett och samma fönster.
• Summon gör det enklare att hitta material, orientera sig bland UB:s tryckta och elektroniska resurser samt ger förslag till vilka databaser man kan vända sig till för mer specialiserade sökningar.
Studenterna Sebastian Sund och Björn Nyström ser på trenden med blandade känslor.
Bilden av den klassiska studenten är på väg att förändras. Traven med tunga kursböcker ersätter allt fler med läsplattor eller smarta mobiler. Som en del av utvecklingen har också utbudet på Universitetsbiblioteket (UB) i Göteborg förändrats.
2001 tecknades det första avtalet för elektroniska böckerna. Nu har antalet nedladdningar av e-böcker och digitala tidskrifter ökat till dryga två miljoner under 2011.
- I dagsläget har vi på UB ungefär 300 000 titlar som e-böcker och vi ska i görligaste mån införskaffa kurslitteratur i elektronisk form. Det innebär att om en kursbok finns som e-bok så ska vi köpa in den, säger Monica Tengström, bibliotekarie och IT-utvecklare.
Hon ser många fördelar med e-böckerna, som ökad läsbarhet då teckenstorlek och typsnitt går att ändra samt större flexibilitet.
- Lånetiden är i stort sett obegränsad, du kan själv via nätet förnya lånet och boken är tillgänglig på nätet 24 timmar per dygn. Dessutom kan vi som bibliotekarier bara genom ett knapptryck lösa upp en lång lånekö. Det går snabbt och enkelt att köpa in nya titlar. Det finns inte heller några förseningsavgifter på e-böcker.
Som student går det också att påverka vilket format bibliotekets nyförvärv ska ha, via inköpsförslag.
- Det användarstyrda förvärvet som vi delvis använder blir en fingervisning om vad som efterfrågas och där ser vi att många föredrar e-böcker, säger Monica Tengström.
Sebastian Sund, student på Handels logistikprogram, är en av dem som fastnat för e-böcker. Han läser helst kurslitteratur på sin läsplatta.
- Fördelen är att kursböckerna blir enkla att ta med överallt. Jag har oftast med mig min läsplatta och får jag några minuter över kan jag snabbt plocka upp den och läsa lite. Dessutom är det mer miljövänligt i längden.
Men för många studenter är e-böcker outforskad mark.
- Jag har aldrig använt en e-bok. För mig är det i grund och botten en teknikfråga. Jag har ingen läsplatta. Om jag sitter och läser vill inte jag tillbringa en åtta timmar framför en dataskärm, det klarar inte mina ögon av. Men som person gillar jag böcker och jag vet exakt var jag kan hitta rätt böcker, säger Björn Nyström som läser statsvetenskap på Göteborgs Universitet.
Varken Sebastian Sund eller Björn Nyström har inom sina utbildningar blivit informerade om att många kursböcker finns som nedladdningsbara på bibliotekets hemsida.
- Jag är inne på mitt andra år på statsvetenskapen och den här terminen är första gången som det ingår en e-bok på litteraturlistan. Men annars har kursansvarig aldrig tipsat om det, synd eftersom det är billigare än att köpa. En del böcker kan kosta över en tusenlapp, säger Björn Nyström.
- Det är samma här. Jag har själv letat upp min kurslitteratur som e-böcker, säger Sebastian Sund.
Det är också ett område som man från UB fokuserar på enligt Monica Tengström.
- Vi bedriver låntagarundervisning och det är kanske främst där studenterna kommer i kontakt med e-böcker. Men vi arbetar också med att marknadsföra e-resurserna vi har till kursansvariga och uppmuntra dem till att hänvisa studenterna.
- Vi undersöker också hur vi i framtiden på bästa sätt kan skapa konstanta länkar från kurslitteraturlistorna så att studenterna kan hitta dem direkt via studentportalen.
Att e-böcker är på väg att bli allt vanligare inslag i studentvardagen välkomnar Sebastian Sund medan Björn Nyström känner sig mer tveksam.
- De är mer portabla och så slipper jag att få ont i nacken som när man bär runt på en massa tunga böcker. Den enda nackdelen jag kan komma på är när man ska använda flera böcker samtidigt – det är inte så att jag köper tre läsplattor utan då får man sitta och bläddra fram och tillbaka, säger Sebastian Sund.
- Det är sant. Med vanliga böcker blir det mer en fysisk upplevelse. Jag kan se fördelar med e-böckerna men samtidigt skulle jag inte vilja att de ersätter vanliga böckerna helt, säger Björn Nyström.
Men att det fysiska kursboken helt kommer försvinna har Monica Tengström svårt att se.
- Inte inom en överskådlig framtid. UB är ett så pass stort bibliotek med omfattande tryckta samlingar att vi inte över en natt kan styra om till att bara ha e-resurser. Däremot ska det bli intressant att se vad som kommer hända på den svenska marknaden härnäst. Kommer det bli biblioteken som förlagen ger licensrättigheterna till eller kommer förlagen själva hantera det och vända sig direkt till användarna?


























