Tidigare läste han till journalist, ett yrke med en helt annan arbetsmarknad.

- Ja, det var väl att byta upp sig på något vis, säger Simon Fallbäcken.

Redan i slutet av första terminen på journalistprogrammet kom han på att journalistik inte var hans grej.

- Sen insåg jag att jag kunde bli läkare. När jag väl kom på det var det ett lätt val.

Han började läsa upp sina betyg och i höstas började Simon Fallbäcken sin första termin på läkarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Även om det inte var den höga lönen och arbetsmarknaden som fick honom att vilja bli läkare så är det ändå något man tänker en del på som läkarstudent, säger han.

- Ja, naturligtvis. Särskilt eftersom vi är studenter och har jättelite pengar. Om sju år kommer man ha oändligt mycket mer pengar känns det som.

Läkarutbildningen är 11 terminer lång och redan nu har Simon Fallbäcken mellan 100 och 150 000 kronor i studieskulder. När han är färdig läkare kommer de ha vuxit med några hundra tusen till.

- Hellre har man en knapp halv miljon i studieskulder och en hög lön än 250 000 i studieskulder och dålig lön. Jag har aldrig tänkt på studieskulder som något negativt. Det är jäkligt bra investerade pengar, säger Simon Fallbäcken.

Och han behöver nog inte vara så orolig. På Arbetsförmedlingens lista över bristyrken på fem till tio års sikt seglar läkare upp som nummer tre bland de akademiska yrken där bristen kommer att bli som störst.

Enligt Högskoleverkets rapport Etableringen på arbetsmarknaden som kom i december 2011 räknades 95 procent av de legitimerade läkarna som examinerades läsåret 2007/2008 som etablerade på arbetsmarknaden ett och ett halvt år efter examen.

- Det är en trygghet på något vis. En fin tanke att man kommer att få ett jobb, säger Simon Fallbäcken.