På ett år har antalet utländska sökanden till skolans mastersprogram minskat med 75 procent. Skolan letar nu nya vägar att hitta pengar, efter att bara 56 studenter valt att betala.

- Utbildning är numer en global marknad. På den marknaden bör Sverige konkurrera genom att erbjuda utbildningar av hög kvalitet, inte genom att bjuda på gratis utbildning, sa högskole- och forskningsminister Tobias Krantz i ett pressmeddelande våren 2010.

Ett och ett halvt år senare var den svenska högskolan avgiftsbelagd för studenter från utanför EU och EES-området, de studenter som kallas tredjelandsstudenter.

Mahsa Mojtahedi, Farshid Irani och Behrang Mazhari Abadi kom till Göteborg från Iran i augusti för att börja sina mastersstudier vid Chalmers. Samtliga har haft stora problem med att betala sina studieavgifter. Farshid och Behrang betalar 70 000 kronor per termin. Mahsa, som studerar arkitektur betalar 95 000.

Alla tre har tagit lån av släktingar till den första terminsavgiften.

- Jag är orolig för att jag inte ska kunna fullfölja programmet, för jag vet inte var pengarna ska komma ifrån. Ibland undrar jag om Chalmers är värt det. Hemma hade jag kunnat starta ett företag för de här pengarna, säger Farshid Irani.

- Jag betalar nästan 100 000 per termin. Det är ju dyrare än flera skolor i USA. Och där har du de bästa förutsättningarna för att få jobb efteråt, säger Mahsa Mojtahedi.

Måndag den 29 augusti 2011 hade Chalmers inskrivning för den nya terminen. Antalet tredjelandsstudenter hade då sjunkit från den vanliga siffran mellan 500-600 till 135. Av de 135 fick 79 utbildningen helt eller delvis bekostad av stipendier. Kvar fanns 56 studenter som betalade ur egen ficka.

De tre iranierna valde Sverige, trots avgifterna, av särskilda anledningar. Behrangs fästmö läser redan på Chalmers. Farshid ville slippa militärtjänstgöringen och tog det enda alternativet han hade för att läsa utomlands. Mahsa ville vara närmare sina föräldrar. Hennes pappa bor sedan decennier i Örebro, och hennes mamma flyttade dit för tre år sen.

Studenterna tror att färre toppstudenter från Iran kommer att välja Chalmers i framtiden.

- Min kompis hemma kom in, men han kunde inte betala. Och han tog examen från det bästa universitetet i Iran, säger Behrang Mazhari Abadi.

- För några år sedan visste vi inte ens vad Sverige var. Men det har dykt upp som ett alternativ eftersom så många varit där och läst. Ryktet har spridit sig. Men nu finns det bättre möjligheter för oss att läsa i USA. Fler från Iran kommer att söka sig dit, säger Mahsa Mojtahedi.

Sven Engström är vicerektor på Chalmers och en av dem som starkt kritiserat förändringarna.

- Jag tror att Sverige skulle ha råd med avgiftsfria universitet. De här studenterna kommer från stora tillväxtländer som Indien och Kina, länder där svenska företag är verksamma. Det är klart att det här minskar kontakten och möjlighet till nätverksbyggande där nere. Lilla landet Sverige borde nog tänka sig för, säger han.

Antalet ickesvenska sökanden till mastersprogrammen på Chalmers har minskat från 8 665 till 2 065 på ett år. Frågan är vad det gör för kvalitetsnivån på studenterna.

- Det finns en risk för att vi får sämre studenter. Höga söktryck leder generellt till höga intagningspoäng, säger Sven Engström.

Vad som är påtagligt när man pratar med de tre iranierna är att de har svårt att förstå anledningarna till de nya avgifterna. Oroande är att alla tre tror att det är ett sätt för den svenska regeringen att minska invandringen till Sverige.

- Det känns som ett budskap till alla utanför Europa att de ska hålla sig borta. Jag förstår inte det här med att vi inte betalat skatt. Jag har studerat i 16 år i Iran. Nu kommer jag hit totalt förberedd att studera och jobba, helt utan kostnad för den svenska regeringen, säger Mahsa Mojtahedi.

De nya reglerna skapar även rent strukturella problem för Chalmers. Skolan har sedan fem år tillbaka ett mål om att minst 30 procent av mastersstudenterna ska vara utländska. Sedan i år vill man att hälften av dessa ska vara tredjelandsstudenter.

Nu jobbas det för fullt med att fylla upp den lucka som uppstått när så få tredjelandsstudenter velat betala.

- Vi jobbar med att få in fler stipendier. Vi har inlett samtal med bilindustrin och många andra företag, för att få dem att skapa stipendier. Jag upplever att många av företagen är oroade, säger Sven Engström.

Chalmers kommer även att intensifiera sitt internationella arbete.

- Vi kommer försöka göra mer reklam utomlands, vara med på olika mässor och sluta fler avtal med utländska universitet, säger Sven Engström.

Pengarna är ett stort problem. De statliga anslagen till Chalmers räknas på 2008 års nivå av tredjelandsstudenter. När de utländska studenterna nu förväntas betala för sig själva får Chalmers omkring 50-60 miljoner mindre per läsår, vilket motsvarar 500 högskoleplatser. Eftersom så få tredjelandsstudenter betalar blir pengarna svåra att få igen.

- Vi vill få in ungefär dubbelt så många stipendiater och dubbelt så många betalande på några års sikt. Men det är inte självklart att vi fixar det, säger Sven Engström.