Audionom – hett yrke framöver
Var rädd om hörseln – går den förlorad går den inte att läka. I en värld är full av unga som lyssnar på mp3 på hög volym och hörselnedsatta äldre så kommer behovet av audionomer att bli stort.
Relaterat
Fakta
Om hörselnedsättning
Nedsatt hörsel är den vanligaste formen av hörselskada.
Över en miljon svenskar hör dåligt, det vill säga drygt 14 procent av befolkningen i åldrarna 16-110 år.
Andra hörselskador är tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet.
Majoriteten av de hörselskadade, cirka 54 procent, är i yrkesverksam ålder 16-64 år, vilket motsvarar cirka 570 000 personer.
Andelen hörselskadade i yrkesverksam ålder ökar.
Tinnitus är att höra ljud som inte har en yttre källa.
Menières sjukdom är en kronisk sjukdom i innerörat som ger yrselattacker i kombination med hörselnedsättning och öronsus.
Ljudöverkänslighet är ett tillstånd där den drabbade är överkänslig mot vardagliga ljud som vanligt porslinsskrammel, tidningsprassel, ljudet från dammsugaren och liknande
Källa: Hörselskadades riksförbund, Nätdoktorn
Audionom
Audiologi är läran om hörseln.
Audionom är expert på hörselns och kommunikationens betydelse.
Audionomprogrammet 180 högskolepoäng – 3 år, som är legitimationsgrundande.
Kan byggas på med magister- och masterexamen.
Behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt matematik B, naturkunskap B, samhällskunskap A – (områdesbehörighet 16).
Sista ansökningsdag till höstterminen 2011 vid Göteborgs universitet är 15 april.
Ingångslön 21- 23 000 kronor.
Medellön 30 000 kronor, och har enligt Saco:s prognos ökat med 5,6 procent.
Audionomer inom privata sektorn har generellt högre lön.
Att höra illa, tinnitus, med ständigt tjut eller brus i örat, överkänslighet mot vardagsljud som pappersprassel, porslinsskrammel eller ljud som låter som de kommer ur en skrapig, pajad högtalare i örat. Så är vardagslivet för en stor del svenskar.
All fler drabbas av hörselproblem, men antalet specialutbildade audionomer som ska hjälpa dem minskar i en rasande fart.
- Behovet i Västra Götaland är stort redan nu, om fem till tio år kommer en fjärdedel av audionomerna att gå i pension. 30 till 40 audionomer kommer att behövas. Och om de inte finns, då blir det kris, säger Ann-Kristin Espmark, legitimerad audionom och lektor på audinomprogrammet som gör en omstart på Göteborgs universitet till hösten.
Västra Götalands verksamhetschef Gunilla Jansson såg att det var hög tid att trampa på gasen för att klara den kommande generationsväxlingen i storlänet.
Programansvariga Ann-Kristin Espmark, och lektorn Kim Kähäri och Sofie Fredriksson har tillsammans med övriga kollegor dragit upp riktlinjerna för utbildningen som ska matcha samtidens behov av hörseldiagnostik, förebyggande arbete, rehabilitering och hjälpmedel för hörselskadade.
I ett allt mer tekniskt avancerat och delvis larmigt samhälle ökar de förebyggande behoven i samma takt som ungdomarna lyssnar intensivt på mp3-spelare på hög volym i timme efter timme. Men hörlurarna intryckta i öronen.
Och en snabbt växande grupp av pensionärer kommer att upptäcka att de drabbats av hörselnedsättning i 70-årsåldern och behöver hjälp med såväl tekniska hjälpmedel som kommunikationsstrategier.
- Att få nedsatt hörsel handlar inte bara om att man behöver hjälp med diagnostik och hörapparater. Det handlar också om hur man ska kunna fungera i vardagen. Bara för att man råkar svara goddag yxskaft på en fråga, för att man inte hört, betyder det ju inte att man är dum, säger Ann-Kristin Espmark, som doktorerade på just hörselproblem bland äldre.
Kim Kähäri, som doktorerade på hörselskador bland musiker, har fortsatt fokus på musiken och kommer under våren med en rapport om effekterna på hörseln av de ungas mp3-lyssnande.
- Det finns stora risker förenat med detta. De lyssnar dagligen, i många timmar och på hög nivå. Och det är framför allt de höga nivåerna och de långa lyssningsperioderna som är oroande. De lyssnar när de pluggar, och en del sover till och med mp3-spelarna på, säger Kim Kähäri och konstaterar att det i dag finns ungefär 100 miljoner människor i Europa som lyssnar på mp3 varje dag.
- Och det är inte så att bara för att man gillar musiken man lyssnar på, så tar öronen ingen skada. Öronen vet inte om det, och vi kan inte blunda med öronen, säger Sofie Fredriksson.
Vad gör då en audionom på jobbet?
En audionom kan arbeta inom såväl offentlig som privat sektor.
Audionomen genomför självständiga utredningar och bedömningar av hörselnedsättningar. Ofta arbetar audionomen tillsammans med ett arbetslag av läkare, pedagoger, psykologer och tekniker.
Inom habilitering och rehabilitering arbetar audionomen med att prova ut hörapparater och olika hörselhjälpmedel. Man tränar också hörtaktik och kommunikationsstrategier med sina patienter.
- Tidigare arbetade audionomen oftast på "hörcentraler", men i dag har man egna audionommottagningar. Yrket har många olika grenar som det nu finns möjlighet att fördjupa, utveckla och forska i. Och vad vi också har kunnat se på senare år är att allt fler unga killar söker sig till utbildningen, säger Kim Kähäri.
