Att leva utan att reflektera. Så beskriver 24-årige Nima Tahmasebi tendensen bland många utsatta ungdomar. Att gå på ren instinkt, att följa alla andra.

- Ofta måste man vara med om något omvälvande för att rubba sin automatiska livsstil. Det var efter att själv ha upplevt hur kriminaliteten utvecklades som jag ville ta reda på varför det blev så. Jag tror att jag valde kriminologi för att få svar på det jag hade sett.

I dag studerar Nima vid Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. För det är under sociologen som grundkursen i kriminologi ligger, en kurs som till hösten blir en hel masterutbildning. Det må vara nära till hands att tro att kriminologi är ett ämne mer lämpat för Polishögskolan, men en kriminolog jagar inte bovar. En kriminolog undersöker orsakerna till att bovarna överhuvudtaget existerar.

- Det handlar mer om förståelse, säger Nima. Varför är samhället som det är, varför uppstår kriminaliteten? Och även: vad är det som hindrar människan från att begå brott?

Det är tydligt att Nima Tahmasebi brinner för sitt ämne. Ömsom bubblar han av iver att förklara de oändligt många teorier som man får sätta sig in i under utbildningen, ömsom stannar han upp, funderar. Varje ord och formulering skall bli rätt. Både för hans egen skull och för institutionen som han representerar.

Mycket i hans liv har påverkats av den destruktiva ungdomskultur som han i yngre år fick bevittna. Utan att själv ha varit delaktig, har han ändå känt dess effekter.

- Min familj är från Iran. Jag är invandrare. På grund av det ser människor mig på ett särskilt sätt. En av alla teorier kallas självuppfyllande profetia. Du lever upp till den bild som folk har om dig. Det påverkade mig till viss del under en period.

Samtidigt, om man vill arbeta med att motverka kriminaliteten, är det också nyttigt att ha sett en del av den på nära håll, menar Nima.

- Därifrån kommer också en av anledningarna till att jag skulle vilja arbeta som kriminolog. För att förhindra att brotten uppstår.

Och hur gör man nu det? Jo, för det första genom att sätta sig in i mängder med teorier, analyser och metoder, samt titta närmare på brottsstatistik. För en av kriminologens uppgifter är att bryta sönder siffrorna och plocka fram de styrande faktorerna bakom.

- Om polisen ett år har gripit extra många människor för drogbrott, visar statistiken att drogbrotten har ökat extremt i Sverige. Och det är ju rätt på ett sätt, säger Nima. Men brottsstatistiken styrs ju också av vad polisen har satsat extra mycket resurser på det året! Eller som när statistiken visar att våldtäkterna ökar enormt – det påverkas ju också av att fler kvinnor idag anmäler brottet.

Det är något av det kriminologin ger, menar Nima. Plötsligt stannar man upp, ifrågasätter och genomskådar en viss ridå som samhället har lagt fram.

- Många gånger önskar man att man inte hade läst alla de där teorierna, utan levde kvar i sin lite naiva värld, säger han och skrattar. Samtidigt är det absolut bästa med ämnet alla aha-upplevelser. Att inse att saker och ting inte alltid är som de ser ut. Även om vi lever i en demokrati, i ett fritt land, lever vi fortfarande inom vissa bestämda ramar. För att bli beskyddade måste vi ge upp lite grann av vår frihet.

Det är många teorier kring hur ett samhälle byggs upp och utvecklas, men utbildningen styr inte in studenterna i ett visst tankesätt. Man får själv välja sin väg, menar Nima.

En annan utmaning för studenterna är att analysera motsatsen av brottsligheten: Vad som hindrar oss från att begå brott. Vad får oss egentligen att låta bli att ta pengar ur en öppen kassa om expediten tittar bort?

- En teori är att du bara låter bli på grund av risken att bli fasttagen. Expediten kan ju plötsligt vända sig om. Sitter det en övervakningskamera någonstans låter du bli att stjäla, eftersom du är övervakad just där. Men – effekten är också att du lär dig att självdisciplinera dig, eftersom du inte vet när du kan bli sedd.

- Det är alltså inte för att du är snäll som du inte stjäl, lägger Nima till, utan för att du har fått lära dig att övervaka dig själv. Det kan skapa lite roliga situationer i studierna. Till slut tänker man: Hur fungerar vi människor egentligen?!

Nima skrattar, men blir snart allvarlig. För sedan finns ju också den grupp i samhället som inte bryr sig om risken att bli påkommen. Ofta beror det på bristen av socialt stöd. Har du ingen att skämmas inför, hindrar du inte dig själv från att begå brottet. Dessa individer löper större risk att falla in i kriminalitet och riskerar att uteslutas ur samhället. De här omständigheterna beaktar man sällan, men det är något man måste arbeta mycket med, menar Nima.

- I dag jobbar man med att stänga brottslingar ute. Man drar ned galler eller kräver passerkort. Men människor som begår brott försvinner ju inte för det! Många tycker att vi skulle ha fler poliser, men varför? Skall de gripa alla brottslingar, tills de tar slut? Det kommer ju nya hela tiden! Istället för att vara så fokuserad på straffet, skulle man se till orsakerna och därigenom förebygga kriminaliteten.

Det råder ingen tvekan. När Nima har sin fil. kand. färdig, är det definitivt masterprogrammet i kriminologi som gäller.

- Det är fokus rätt fram, säger Nima och pekar segervisst framåt med båda händer. Jag hoppas verkligen att det blir en trend att kriminologer, med sitt teoretiska perspektiv, arbetar sida vid sida med polisen. Jag vill gärna göra det!