Arkitekter skapar egna jobb
Med undervisning i kollaborativ arkitektur får studenterna en förmåga att själva identifiera och lösa problem i samhället. Det gör att de efteråt inte kommer behöva vänta på beställningar utan själva kan skapa jobb.
Relaterat
Fakta
Har Arkitektbranschen blivit jämlik?
På arkitektutbildningarna är kvinnorna i majoritet, fördelningen är idag 63 procent kvinnor och 37 procent män.
- Antalet yrkesverksamma arkitekter, då gäller det alla typer av arkitekter, är femtio - femtio, säger Thérèse Ahlén, informatör på Sveriges arkitekter.
Men även om den är numerärt jämställd finns det mycket att diskutera enligt Johanna Holm Bodin, arkitekt och ordförande i Kvinnors byggforum.
- Fördelningen har varit som den är idag i generationer, sedan 1970-talet. Men tittar man på de 90 största arkitektkontoren så har bara sju procent kvinnlig vd, säger hon.
Hon understryker också att lönerna skiljer sig mellan manliga och kvinnliga arkitekter, att det är manliga arkitekter som syns, vinner tävlingar och priser.
- Det finns inget färdigt svar på varför det ser ut så här. Men rollfördelningen på arkitektkontoren blir så att männen tar på sig de utåtriktade rollerna medan kvinnorna sitter på kontoret, säger hon.
Hon tror inte att det är många som arbetar aktivt för att det ska finnas dessa skillnader men att värderingar och gamla roller lever kvar.
- Frågar du på arkitektkontoren tycker nog alla att de är jämställda, säger Johanna Holm Bodin.
På golvet till Betonghallen på Chalmers är en karta av Göta älv uppritad med vit färg. Golvet är, som namnet avslöjar, i betong.
Runt kartan är små modeller gjorda av gem, trä och papper utplacerade. Vid sidan av dem står arkitektstudenter i grupper och diskuterar lågmält. De är med på en workshop i ett masterprogram i arkitektur - Urban + Architecture Design Laboratory (U + A/DL).
Läraren och arkitekten Ana Betancour förklarar att workshopen är till för att eleverna ska förstå skalan på Göta älv. Den stora utmaningen för klassen är att hantera de hot som finns över Göteborg.
- Vi har en gemensam utgångspunkt och vision som just nu är hur Göteborg ska hantera översvämningshotet, den ekonomiska krisen som drabbat industrin, bostadsbrist och segregation. Utifrån det jobbar eleverna i grupper kring hållbara lösningar i delar av projektet, säger Ana Betancour.
Det är hon, tillsammans med kollegorna Carl-Johan Vesterlund, Mateusz Pozar och Maria Normann, som håller i undervisningen. Det här masterprogrammet är för studenter som läser arkitektur i årskurs fyra och fem på Chalmers.
U + A/DL tillämpar ett arbetssätt som de kallar för kollaborativ arkitektur.
- Vi ser den kreativa processen och design som forskning, säger Ana Betancour.
Arbetssättet är inspirerat av hur kunskap utvecklas inom ny teknik och media. Hon har importerat undervisningstypen från arkitektskolor i London och USA.
- Vi arbetar som ett laboratorium där vi testar idéer. Vi jobbar också som ett team, som ett arkitektkontor, men vi har ingen beställare utan utgår från våra egna tankar och visioner, säger hon.
På arkitektutbildningen på Chalmers arbetar eleverna väldigt ofta i parallella grupper utifrån en beställning. I den här kursen får de istället själva ta reda på vad som behövs för att lösa ett visst problem, och det behöver inte resultera i en byggnad.
- Varje student få gå till botten med sitt område av projektet, till exempel hur det går att utvinna energi från salthalten i Göta älv. Då får eleven verkligen expertkunskap kring området, säger Ana Betancour.
Längs sidorna av betonghallen på Chalmers hänger planscher med information om olika aspekter av Göteborgs framtida utmaningar. Där har studenterna fått beskriva dem och dess lösningar, till exempel hur andra städer i världen med översvämningshot har agerat, om det går att bygga vallar eller naturliga våtmarker.
- Det blir som en kunskapsbank som kan komma alla till glädje. Arbetet försvinner inte med en student utan alla är delaktiga, säger Ana Betancour.
Detta arbetssätt gör att det inte på samma sätts om tidigare skapas stjärnarkitekter. Här har alla lika stor del i det slutgiltiga resultatet.
Pierre Hagerlund, Linda Hejman och Kristina Brissman, är studenter på kursen och arbetar just med hur de olika salthalterna i Göta älv kan användas till att generera energi - ett saltkraftverk.
- Genom att vi utgår från ett helhetsperspektiv, öppnar man upp för nya tolkningar av situationen och därmed alternativa lösningar, säger Pierre Hagerlund.
Tidigare i utbildningen har de fått en traditionell undervisning där de arbetat med delar som de blivit tilldelade. På den här kursen upplever studenterna att de själva får hitta möjligheterna.
- Det är en positiv upplevelse. Det går lättare att diskutera det vi gör, vi har mer grundade argument. Jag tror att om jag skulle få arbeta såhär, skulle det vara lättare att argumentera med till exempel stadsbyggnadskontoret, säger Linda Hejman.
Syftet med kursen är att utveckla sättet som arkitekter arbetar på och att inspirera arkitekturundervisningen.
- Arkitekter spelar en viktig roll i att påverka samhällets förändring, säger Ana Betancour.
Programmet U + A/DL har funnits ett år i Göteborg och tidigare på KTH i Stockholm med andra projekt. Vissa har även realiserats och elevernas förslag har lett till en skola i Rio, ett bibliotek i Bolivia och en fotbollskola i Zambia.
Även det nuvarande projektet kommer att visas upp för aktörer som bland annat berörs av översvämningshotet. Det kan vara så att några av studenternas idéer blir till verklighet.
- Med kursen vill vi skapa ett team som använder varandras expertis, som inte blir beroende av att beställare kommer till dem utan att de själva kan urskilja problem såväl som lösningar i städerna, säger Ana Betancour.
Efter kursen kommer arkitekterna att vara redo att samarbeta med andra yrkesområden men även att starta eget. De som har gått det här masterprogrammet kommer också, enligt Ana Betancour, bli personer som genererar jobb istället för att vänta på att jobben ska komma till dem.

























