- Om bilen kraschar framifrån så rör sig axeln lite framåt innan resten av kroppen. Det påverkar trycket i bröstkorgen. Och om krockdockan inte är likadan som människan så fungerar inte krocktesterna.

Feng Liu berättar lågmält om sin forskning. Sedan mars har han varit en del av forskarlaget på forskarcentret Safer på Chalmers. På Lindholmen bedrivs projektet Thorax, ett EU-finansierat projekt gällande trafiksäkerhet.

Feng är ansvarig för axelreaktioner och bygger upp simuleringar på sin dator. Tanken är att han ska ha sin doktorsgrad om fem år.

- De datamodeller som finns av den mänskliga kroppen i dag är väldigt enkla.

Skadekonsekvenser för huvud och whiplash är inte inkluderade till exempel, säger han.

Feng Liu kom till Sverige 2006 för att läsa mastersprogram på Chalmers. Efter att ha arbetat som ingenjör i den lilla hemstaden Zhenjiang (staden har omkring två och en halv miljon innevånare) beslutade han sig för att han bli forskare i stället.

Via universitetstopplistor på Internet hittade han Chalmers och beslöt sig för att flytta till andra sidan jordklotet.

- Jag visste nästan ingenting om Sverige innan jag kom. Men jag ville ha en ny upplevelse och oroade mig inte så mycket för det kulturella. Inom fordonssäkerhet är Chalmers ett av de bästa universiteten i världen, det var det viktiga. Sedan tycker jag att det finns ganska många gemensamma punkter mellan den kinesiska och svenska kulturen, säger Feng Liu.

En tredjedel av de cirka 3200 personer som inledde sina doktorandstudier i Sverige 2008 var från ett annat land än Sverige, enligt en rapport från Högskoleverket.

På Chalmers var motsvarande siffra 49 procent.

Forskarutbildningarnas internationalisering har varit konstant under 2000-talet. Bara på de senaste fyra åren har andelen utländska doktorandnybörjare i Sverige ökat från en femtedel till en tredjedel.

- Vi kan inte säga säkert vad den här ökningen beror på. Många universitet har idag bredare annonsering på engelska på Internet. De internationella mastersprogrammen kan också vara ett svar. Vi har också haft enkätpersoner som sagt att de haft svårt att hitta svenska sökanden till tjänsterna, säger Helen Dryler, statistiker på Högskoleverket.

En tänkbar förklaring till den stora andelen utländska doktorander är att de ofta är billigare för universiteten. En fjärdedel av de utländska nybörjarna försörjde sig via stipendier 2007.

Högskoleförordningen säger att lärosätena måste kunna garantera att doktoranderna har garanterad försörjning innan de kan antas. En utländsk doktorand kan vara billigare för universiteten eftersom stipendierna ofta betalas i hemlandet.

- De flesta lärosäten har ett inkomstgolv motsvarande ett studiemedel. Kommer doktoranderna med finansiering utifrån kan jag tänka mig att det är ekonomiskt intressant. Stipendieinkomst är lite knepigt eftersom de inte kommer med i det svenska försäkringssystemet på samma sätt. Man kan inte få a-kassa och är inte med i sjukvårdssystemet, säger Marie Kahlroth, utredare på Högskoleverket.

Även på Sveriges Förenade Studentkårer har man märkt av en ökning av doktorander från Asien och Afrika, samt att forskargruppen även ökar i stort. Martin Persson, som är ordförande för doktorandkommittén ser positivt på internationaliseringen, men oroar sig för stipendieproblematiken.

- Vi vill komma bort från stipendierna och tycker att forskarna ska vara anställda. De stipendieförsörjda har sämre villkor och mycket lägre ersättningsnivåer. Det är skillnad mellan ett stipendie på 7000 och en normal ingångslön på 20 000 kronor. Vi vill inte ha ett A och B-lag bland doktoranderna, säger Martin Persson, ordförande doktorandkommitén på SFS.

De flesta utländska doktorandstudenterna i Sverige kommer ifrån Kina. Därefter följer Tyskland och asiatiska länder som Iran, Indien och Pakistan.

Feng Liu, som är anställd av Chalmers, menar att många kineser forskar utomlands för att forskarplatserna i hemlandet är begränsade. Själv kunde han inte hitta några platser inom fordonssäkerhetsforskning.

Varför de utländska doktoranderna har blivit så många i Sverige är han osäker på, men han misstänker att det är för att många svenskar hellre tar ett jobb efter universitetsutbildningen.

- Kineser kan inte komma upp på samma språknivå som svenskar efter bara några år. Ska jag söka jobb här så måste det vara arbetsplatser där man pratar engelska. Forskarspråket är alltid engelska så det är en väg man kan gå, säger Feng Liu.