Att på egen hand driva lönekrav kan ge mycket olika resultat. Det visar en kartläggning av lönehöjningar som Akademikernas centralorganisation, Saco, genomfört bland nära 100 000 av organisationens totalt 540 000 medlemmar.
Det övergripande resultat visar att lönesamtal direkt med chefen ger en procents högre lön, vilket motsvarar drygt 300 kronor i genomsnitt för gruppen som deltagit i kartläggningen.

Vid nästa steg i undersökningen börjar olikheterna träda fram. I den kommunala sektorn ger lönesamtal över 2 procent mer i lön, jämfört med de som låtit facket sköta förhandlingen. I den privata sektorn kan lönesamtal ge ett plus på en procent, medan det för den statliga sektorn inte finns några säkerställda samband mellan lönesamtal och mer pengar i plånboken.

Samtidigt står det klart att det nästan enbart är kvinnor som drar en vinstlott och den genomsnittliga bilden av sektorerna får därmed en ny profil. Kvinnornas lönesamtal ger utdelning i alla tre sektorer, mest i den privata och lägst i den statliga. Men oavsett sektor ger ett lönesamtal minst 2 procent mer i lönelyft jämfört med de som inte haft ett snack med chefen.
För männen gäller det att arbeta i den kommunala sektor om en egen löneförhandling ska ge ett positivt resultat. I den statliga sektorn är det tvärtom. Där finns en klart negativt samband mellan lönesamtal och månadslönen. Även i den privata sektorn är effekten negativ, även om den inte är statistiskt säkerställd.

Trenden mot individuella lönesamtal som helt ersätter förhandlingar mellan fack och arbetsgivare har sannolikt fått störst utbredning bland akademikerna. I dag har närmare 60 procent av akademikerna centrala avtal som saknar siffersatta lönepotter eller individgarantier, så kallade nollavtal. Cirka 50 procent av de med nollavtal förhandlade också själva om sin lön med chefen.
Den näst vanligaste avtalsformen är en lokal lönepott som fördelas lokalt med eller utan individgaranti. Tredje varianten är en centralt fastställd lönepott utan individgaranti där pengarna fördelas lokalt.
Vid ett seminarium  ifrågasattes om det enbart är lönesamtalen i sig som förklarar resultaten. Att kvinnor ofta är lönediskriminerade kan tydliggöras vid samtal med chefen och medverka till att löneklyftor minskar.

Pär Düsing
031-62 41 66