Havsalger. Det är vad Maria Trulsson, Johan Andréasson och Maria Björklund kommer att ägna sig åt under det närmaste året. De har precis börjat andra året på Göteborg International Bioscience Business School (GIBBS) och ska nu försöka förvandla forskning kring hur man kan använda havsalger som biodrivmedel till ett tillväxtföretag. Det kommer att bli många sena kvällar i lokalerna vid Kapellplatsen, där GIBBS och Chalmers School of Entrepreneurship (CSE) håller till.

- Jag pluggade bioteknik på Chalmers förut och det var väldigt forskningsinriktat. Nu jobbar vi nära näringslivet på ett helt annat sätt, det är mycket mer praktiskt, säger Maria Björklund.

Det ligger ett lågt surr över kontorslandskapet när grupperna diskuterar sina projekt. Årets studenter har i princip bara hunnit flytta in i inkubatorn, som brukar beskrivas som en slags kuvös för nystartade företag.

Okej, det finns en idé, ett projekt. Men hur börjar man bygga ett företag. Googla?

- I början handlar det mycket om research, och visst blir det en del surfande. Vi måste ta reda på vad som finns ute på marknaden och vad det finns för patent. Och prata med idégivarna, säger Johan Andréasson.

Maria Trulsson, Johan Andréasson och Maria Björklund har klottrat ett blädderblock fullt över vad som behöver göras. Ordna styrelsemöte. Kontakta forskarna. Köpa fika.

Chalmers startade sin entreprenörsskola 1997. Anledningen var att den forskning som bedrevs på Chalmers och de innovationer som togs fram sällan ledde till kommersialisering. Forskningen hade helt enkelt svårt att nå ut. Genom att koppla samman drivna studenter med forskare ville Chalmers råda bot på problemet.

Nu finns CSE och GIBBS under samma tak, där GIBBS fokuserar på biomedicinska innovationer och CSE på tekniska uppfinningar.

Första året läser studenterna kurser på ganska traditionellt vis, bland annat affärsutveckling, immaterialrätt och entreprenörskap. Under andra året delas de in i grupper och blir tilldelade projekt som de ska utveckla till bolag.

- Vi utvärderar runt 100 affärsidéer som kommer både från universitetet som industrin. I år presenterade vi 20 av idéerna för studenterna och de fick i sin tur välja ut 12 av dessa, säger Malin Rydell, marknadsansvarig på Encubator, det bolag som är ansvarig för inkubatorn på CSE och GIBBS. Förutom lokaler, rådgivning och coachning får varje projekt ekonomiskt stöd från Encubator, en summa på upp till 200 000 kronor.

Johan Lantz, som går på CSE, jobbar med ett projekt som ska göra det möjligt att skriva ut rörliga tryck. Det kan handla om rörliga annonser på spårvagnen, tapeter som är vita på dagen för att bli mörkare på kvällen eller en rörlig förstasida på en tidning. Runt om i världen experimenterar företag med liknande idéer.

- Visst finns det konkurrens. Men tekniken i vårt projekt är prisvärd och enkel, så där har vi en fördel, säger Johan Lantz.

Han tycker att det ska bli spännande att sätta igång. Och är väldigt nöjd med hur utbildningen är upplagd.

- Vi får mycket stöttning från skolan säger han.

Men hur utbildar man i entreprenörskap?

- Utbildningen handlar mycket om personlig utveckling och lärande för studenterna, säger Jonas Berggren som är vd för Encubator.

Han menar att de som är bäst lämpade för entreprenörsutbildningar inte nödvändigtvis behöver vara de största visionärerna.

- Men de måste våga ta risker. Studenterna här har ett fantastiskt driv och är inte rädda för att göra vad som krävs av dem just då. Dessutom är de duktiga säljare och kan göra ett avtryck på kort tid.

Utbildningens uppgift är att inspirera, uppmuntra och ge eleverna verktyg för att starta bolag.

Men ibland går det fel. Det kan handla om att affärsidén inte riktigt håller, att det redan finns patent eller att samarbetet med idégivaren inte håller.

Då gäller det att bita ihop och starta med ett nytt projekt.

De båda entreprenörsutbildningarna, som ger en masterexamen, är populära och ansökan är en lång process. För att komma in krävs först en formell ansökan. Därefter får de sökande besvara ett antal essäfrågor innan det är dags för ett praktiskt prov där den gruppdynamiska förmågan testas.

- När alla moment är klara brukar vi ha runt 2-3 studenter att välja på till varje plats, säger Tomas Faxheden, skolledare för CSE.

I Göteborg krisar bilindustrin och den svaga konjunkturen gör det svårt för små nystartade bolag att få in kapital.

- Men samtidigt har den offentliga sektorn fått upp ögonen för behovet av innovationer som kan bli nya bolag, säger Jonas Berggren.

Entreprenörsutbildningarna har lett till 32 i dag levande bolag med en total omsättning på 193 miljoner kronor.

- Här ligger vi helt rätt.