21 elever inom Göteborgs Universitet har fått stipendium för utlandspraktik i höst. Ungefär lika många förväntas få det till våren. Ökningen på sökande elever har varit konstant sedan möjligheten till erasmuspraktik startade hösten 2007.
- Jag upplever ett större tryck på platserna i år. Studenter är mer strategiska med sina studier idag. Man frågar sig "vad kan det här leda till" och vill skapa kontakter in i arbetslivet. Sen tror jag definitivt att lågkonjunkturen har spelat in, säger Karolina Sahlin, ansvarig för Erasmus studentpraktik vid Göteborgs Universitet.

Fyra månader i Paris
En av dem som sticker iväg med EU-pengar på kontot i höst är designstuderande Michelle Urvall Nyrén. Hon har precis avslutat sin fjärde termin på textil, kläder och formgivningsprogrammet i Dals Långed. Under fyra månaders tid ska hon nu göra praktik hos en svensk designer i Paris. Den sista augusti bär det iväg.
- Jag är förväntansfull men inte nervös. Det har varit mitt mål ganska länge att jobba i Frankrike och praktiken ger en erfarenhet som jag inte får automatiskt via skolan. Utbildningen är så bred, och det här är ett sätt att specialisera mig och lära mig på egen hand. Målet är att åka tillbaka till Paris och jobba efter att jag blir klar med utbildningen, säger hon.

Vill göra mer än koka kaffe
Utbildningen har varit bred och konstnärlig, men Michelle vill inrikta sig mot mode och designbranscherna. Därför passade designern Lovisa Burfitts franska företag perfekt. Företaget har en bredd på sin produktion och tillverkar allt från masker till smalare klädkollektioner. Hon ser även en fördel i att välja ett litet företag för sin praktik.
- Jag har vänner som varit på de stora modehusen i Frankrike men många av dem har i slutändan fått koka mer kaffe än att designa. Jag vet att Lovisa behöver mycket hjälp och att man får jobba med mycket olika saker. Samtidigt får designen spela väldigt stor roll inom alla fält. Jag vill inte bli en känd designer och se mitt namn i tryck. Lovisa är ett bra exempel på ett litet företag som klarar av att jobba både kommersiellt och konstnärligt, säger Michelle Urvall Nyrén.

Bra alternativ i krisen
Michelle hade redan bestämt sig för att fixa en praktikplats innan hon började söka stipendier. Via ryktesvägen fick hon nys om erasmusstipendiet, kontaktade Karolina Sahlin och fick grönt ljus. Hon är övertygad om att fler ser betald praktik som ett alternativ på grund av den sviktande arbetsmarknaden.
- Många försöker nog bara fortsätta få csn nu när det är ont om jobb. Erasmuspraktik är ett alternativ, men det är ju inte så välbetalt. Jag skulle inte ta en praktikplats bara för att få pengar, då skulle jag hellre starta något eget projekt, säger hon.

Göteborg får mest i bidrag
Förra läsåret tilldelades Göteborgs Universitet 126 763 euro i bidrag för erasmuspraktik. Pengarna kommer ifrån EU-kommissionen och fördelas i Sverige av internationella programrådet. Göteborgs universitet tar emot mest bidrag i Sverige bland 38 olika lärosäten, för såväl utlandspraktik som studier. Universitetet väntas få omkring 80 000 euro i praktikpengar för årets läsår, men beloppet brukar i regel bli högre.
- Vi har jobbat rätt hårt med marknadsföring och ryktet har spritt sig bra bland våra studenter. Sen har vi begränsat praktiken till sex månader för att kunna få ut fler elever. Vi vill ju göra av med alla pengar vi får, så att vi kan få ännu mer nästa år, säger Karolina Sahlin.

Utnyttjas dåligt
Sverige är generellt dåligt på att utnyttja Erasmusstipendierna. Det här läsåret förväntas de svenska universiteten ta emot omkring 7,5 miljoner euro totalt.
- Nationellt sett har Sverige en nedåtgående trend med erasmusbidragen. Många studenter vill studera på lite mer exotiska platser utanför Europa, och då finns det ju andra stipendier att söka. Jag tror att många är rädda för språkproblem. Men man behöver få studenterna att förstå att man inte behöver åka till Tyskland för att läsa Erasmus. Det finns ju massor av länder som erbjuder utbildningar på engelska, som till exempel Turkiet, säger Karolina Sahlin.