Alla som läst vid universitetet har någon gång fått göra mer eller mindre omfattande grupparbeten. Hur stor del av undervisningen som är förlagd till grupparbeten varierar mycket mellan olika program. Ett program där man valt att satsa ordentligt på grupparbeten är på det treåriga Software engineering-programmet på Lindholmen. Här utförs allting i grupp – från första veckan till examen.

- Vi har haft det så i tio år, det har visat sig vara mycket effektivt. Inom den här branschen så jobbar man nästan enbart i team. Vi förbereder studenterna på det, så att det inte blir en chock när man kommer ut i arbetslivet. Och det är en vanlig reaktion från studenter som tagit examen, de är glada att de redan är vana att arbeta i grupp, säger Lars Pareto, som är ansvarig för programmet.

Han fortsätter:

- Grupparbeten har visat sig vara pedagogiskt motiverat också. Det blir en mycket bättre djupinlärning när man kan diskutera problem och se dem ur flera olika perspektiv. Sen uppstår en motivationseffekt när man har en grupp att arbeta med också.

När GP pratar med Lars Pareto har årets nya studenter precis börjat höstterminen. Klassen delas in i grupper om sex personer, där en dator bestämmer hur grupperna ska sättas ihop. Studenterna har fått fylla i en enkät där de besvarar hur mycket de kan om programmering, vad de har för erfarenhet av att jobba i grupp samt hur bra de är på engelska. Datorn väger samman resultaten och räknar sedan ut hur grupperna ska konstrueras. Personerna som är mest lika varandra hamnar i samma grupp.

- Det har visat sig att man inte kan blanda hur som helst. Det fungerar bäst om personerna inom gruppen ligger på samma nivå, förklarar Lars Pareto.

Men det är inte bara fördelar som uppstår med grupparbeten, säger Lars Pareto. Han säger att det är vanligt med så kallade freeriders, personer som bara glider med i grupperna utan att tillföra särskilt mycket. För att motverka detta läser man noggrant alla rapporter från eleverna, och varje grupp har en handledare som är insatt i gruppen och ser vilka som gör vad.

- Men det vanligaste problemet är att det uppstår konflikter. Det blir det ofta, men vi försöker utbilda studenterna i konflikthantering och kommunikation, så att man kan lösa dem.

Att det uppstår konflikter vid grupparbeten är väldigt vanligt. Anna Broman Norrby är psykolog på Akademihälsan och möter ofta studenter som haft problem vid grupparbeten. Vanligast är att konflikter uppstår för att man har olika inställning till grupparbetet.

- Konflikterna handlar oftast om normer, och därför är det viktigt att sätta upp några enkla spelregler innan man sätter igång med ett grupparbete. Dessa kan handla om att komma i tid, att meddela om man inte kan komma till ett möte, att hålla deadlines eller på vilken nivå man ska lägga arbetet, säger Anna Broman Norrby, och fortsätter:

- Och sen är det viktigt att man kommer ihåg att det är naturligt med konflikter. Det blir alltid lite gnissel när man jobbar i grupp. Men konflikterna blir bara värre om man inte hanterar dem.

Hon poängterar också att alla grupper behöver någon typ av ledarskap.

- Många känner en ambivalens inför ledarskap. Det kan ofta kännas förbjudet att vilja ta på sig en ledarroll. Men de flesta grupperna behöver någon som tar kommandot ibland och man ska inte vara rädd för att erbjuda gruppen ett ledarskap när det behövs.