GP var med på deras första dag i skolan.

Det är trettio nervösa studenter som intagit det lilla klassrummet vid Näckrosdammen. Spänningen ligger i luften och några gör trevande försök att prata med bänkgrannen för att lära känna varandra. Runtom i rummet ligger högar med scheman, broschyrer från kårföreningarna och guider för nyinflyttade studenter. De är här för den första skoldagen på Göteborgs Universitets senaste tillskott: det treåriga språkkonsultprogrammet.

Framme vid tavlan i klassrummet står läraren Andreas Nord, och på tavlan har han skrivit Vad gör en språkkonsult?

Svaret är nämligen inte helt enkelt. En språkkonsult kan göra lite av varje. De kan jobba som bland annat redaktörer, informatörer, översättare, språkvårdare eller språkutbildare.

- Ja, det är lite svårt att enkelt definiera vad en språkkonsult gör, med det går att ringa in. Tittar du på personer som har en språkkonsultexamen så hittar du dem inom många olika områden. Men språket finns alltid där som en stomme, säger Andreas Nord.

Titeln examinerad språkkonsult har man kunnat få i Stockholm sedan 1978, i Umeå sedan 2006 och nu har alltså de första studenterna börjat läsa till språkkonsulter på Göteborgs Universitet.

- Vi har velat driva igenom det här länge, vi har egentligen haft det här programmet i bakhuvudet sedan tidigt 2000-tal. Men det tar tid att utforma ett program. Och för att lägga till ett program krävs att man tar bort någon annan utbildning, och det har vi inte varit jättesugna på att göra, säger Karin Helgesson, som tillsammans med Andreas Nord ansvarar för programmet.

En stor del av den nya utbildningen består av textanalys. Genom att läsa, analysera och ändra texter lär man sig skillnaden mellan olika sorters text, och blir därmed expert på att anpassa texter efter vilka som läser dem.

- Som språkkonsult jobbar man ofta med att granska andras texter, så ett bra sätt att börja är att läsa varandras texter i skolan, säger Karin Helgesson.

De flesta yrkesverksamma språkkonsulter jobbar i dag i Stockholmsområdet, men de ansvariga för programmet ser ljust på arbetsmarknaden i Göteborg. Tyvärr rör det sig dock, precis som för många andra språkrelaterade yrken, ofta om osäkra anställningsförhållanden.

- Det kryllar inte av fasta anställningar. Det är mycket projektanställningar och många jobbar som frilans, så en viktig grej på programmet blir också att lära ut hur man säljer sig själv, säger Karin Helgesson.

Att komma in på programmet har inte varit helt enkelt. Den som är intresserad av att läsa till språkkonsult får göra ett antagningsprov, som den här terminen gick ut på att sammanställa stora mängder text till ett lättillgängligt diskussionsunderlag. 108 personer gjorde det fem timmar långa provet, och av det knappa femtiotal personer som klarade testet handplockades sedan tio personer, medan tio kom in via högskoleprov och tio på gymnasiebetyg.

- Det vi testar är förmågan att uttrycka sig i skrift på olika nivåer, vi förutsätter att man är rätt duktig på att skriva om man söker hit, förklarar Karin Helgesson.

En som klarat det tuffa antagningsprovet är 24-åriga Minna Dahlberg, ursprungligen från Växjö, men boende i Göteborg sedan fem år. Här har hon läst litteraturvetenskap, och även påbörjat en svensklärarutbildning. Där trivdes hon inte riktigt, hon blev skoltrött och hoppade av. Men nu är hon övertygad om att hon har hittat rätt:

- Är man språkintresserad så är nog det här en av de roligaste utbildningarna man kan gå. Och sen får man jobba med språket, samtidigt som man får jobba utåt med människor. Det verkar perfekt.

Språkintresset har hon haft med sig hela livet. Hon läste språkinriktning på gymnasiet, har alltid gillat att skriva och löser gärna korsord på fritiden.

- Det finns någonting där, som alltid är intressant. Det är lite svårt att beskriva, men det är något som är väldigt spännande med språk.