Liberal arts innehåller: matematik, biologi, astronomi, stats- och litteraturvetenskap, språklära och, förstås, filosofi.

Målet går dock snabbt att sammanfatta: att tänka mycket, och att tänka väl.

Andreas Ott kommer gående i solskenet utanför Humanisten med ett par rejäla bärkassar. På bordet travar han upp klassiska verk från tidig grekisk filosofi av bland annat Aristoteles och Horatius.

Här finns Aritmetikens grundvalar och Tractatus logico – philosophicus av Wittgenstein. Litteratur är en av kärnpunkterna i Liberal arts, det program som Göteborgs universitet (GU) som första universitet i Norden började erbjuda sina studenter för ett år sedan.

- Jag brukar säga att det är en treårig drill i kritiskt tänkande, säger Andreas engagerat. Man skall tänka mycket, och tänka väl. Man blir van att tänka över ämnesgränserna. Man funderar över vad kunskap är. Man tränar sig i att sätta sig in i och lära sig nya saker snabbt. Det har man nytta av både privat och i arbetslivet.

För Andreas Ott var det den breda ämnesorienteringen som lockade när Liberal arts drog igång. Klassisk kunskap för en ny tid är programmets motto, med grundtanken att sätta sig in i människans förståelse för sin omvärld genom tiderna. Då behöver man studera vad människan har ägnat sig åt under historiens lopp, hur hon har tänkt, och varför. Men var finner man de tysta spåren från tankar som tänktes för tusentals år sedan? Jo, i allt från klassiska matematiska formler till modern språkteori.

- Vi läser latin, antik grekiska och arabiska, men angriper språken på ett annorlunda sätt. Vi går bara igenom det mest grundläggande grammatiska, sen brottas vi direkt med texterna. Målet är inte att kunna tala språken, utan att kunna granska: Den här författaren säger att det står så här i de gamla dokumenten – stämmer det?

Tolkningar av 2000-åriga texter är ofta baserade på kopior av kopior av kopior, fulla av förkortningar, vilket leder till att samma passage kan se helt olika ut i olika översättningar. Genom att jämföra olika versioner, försöker man komma närmare källan och sprida ljus över vad som troligtvis stod i skriften från början.

- Samtidigt handlar det inte alltid om vad de sa, utan vad vi tror att målet med texten var. Mycket är fortfarande aktuellt. Det rör livets eviga frågor. Man får en ny förståelse för olika kulturer, och förstår du en kultur som var, kan du också bättre sätta dig in i kulturer nu.

En av Andreas favoriter inom litteraturen är Platons dialoger, där lärjungen beskriver sin mästare Sokrates retoriskt slipade dialoger med en eller flera andra personer.

- Någon tror sig veta något, när Sokrates kommer in och ställer kritiska frågor tills hela resonemanget faller. Det är ett intressant upplägg. Mycket i samhället handlar om att göra goda resonemang, och att kunna argumentera för sin sak. Det spelar ingen roll om alla tror på en sak, om inte argumenten håller måttet.

Det är tydligt att Andreas brinner för just detta: det kritiska tänkandet. Att inte bara acceptera något bara för att det alltid har varit så, utan att själv fundera, vrida och vända på resonemanget och våga ifrågasätta. Men Liberal arts stannar inte där. För när man väl har kommit fram till vad som har sagts, då är det dags att ta sig an hur vi har sagt det – och hur våra tankemönster har påverkat sättet vi uttrycker oss på. Människans relation till sitt språk är en värdefull nyckel till hennes förhållande till hennes omvärld.

- Finns det till exempel inte fler räkneord än ett, två och flera inom ett språk, då kanske man inte kan se skillnad på en hög med 8 eller 9? Så vi läser väldigt mycket språkfilosofi. Från Aristoteles till modernare tänkare som Wittgenstein och Chomsky.

Ett annat speciellt grepp inom programmet är att anlita två föreläsare till samma undervisningstillfälle.

- Har vi en föreläsning om Aristoteles, kan filosofen och filologen komma med helt olika synpunkter. Det kan bli lite gnabb ibland! Men jag tror att de finner det berikande.

Även studenterna tränar mycket på att diskutera och debattera. Den drygt 25-hövdade klassen – där Andreas med sina 29 år är äldst – är sammansatt av människor som ständigt vill lära sig mer.

- Vi har startat en studiegrupp med bland annat skrivstunder och föreläsningar efter lektionstid. Det har varit lite kors i taket! när vi ber om extralektioner i grekisk grammatik, säger Andreas glatt.

Men visst, det är en mycket teoretisk utbildning. Ibland stannar han upp och funderar över vad han egentligen skall bli.

- I Nordamerika har Liberal Arts en lång tradition. De utbildningarna resulterar ofta i jobb högt upp i näringslivet eller inom politiken. Sen spelar det inte så stor roll exakt var jag hamnar. Det låter lite pretto, men för mig handlar det om att jag vill förbättra världen. Man då måste man veta hur man skall göra det.

Han nämner en av Platons dialoger där Alkibiades, en ung herre som vill ge sig in i politiken, blir ifrågasatt av Sokrates som visar att mannen inte vet något om det han tror sig kunna tillföra.

- Det är en väldigt aktuell dialog. När skall man säga att man kan något? Och varför skall andra tycka som du? En otroligt bra tanke att ha med sig är: Vad skulle få mig att tycka annorlunda än jag gör? Har man gått till botten med det, har man kommit långt.

Tänka. Mycket och väl. Göra goda resonemang. Inse sina egna styrkor och begränsningar. Och inte argumentera bara för sakens skull. Så skaffar vi oss verktygen för att göra världen lite bättre, menar Andreas.

- Målet med varje dispyt bör alltid vara att komma fram till vad som är mest rimligt att tänka, inte vem som övertrumfar vem. Sedan sätter vi oss i den bästa båten och ror vidare tillsammans på okunnighetens ocean!