Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Situationen på arbetsmarknaden för svenska ungdomar är betydligt sämre än i flera andra länder i vårt närområde. Men det finns beprövade lösningar, skriver debattören.

Jobbkris kräver kraftfulla reformer

Situationen på arbetsmarknaden för ungdomar är värre än befarat, visar en rapport från Statskontoret. Men varken regeringens eller oppositionens förslag kommer att räcka. Studera och lär av Nederländerna där nästan inga unga saknar arbete, skriver Anders Bornefalk, ekonom på Svenskt Näringsliv.

Det börjar växa fram en imponerande kunskapsmassa som talar för att Las behöver reformeras. Sedan tidigare vet vi att en stram arbetsrätt gör det svårare för framför allt ungdomar och invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Nu har också Statskontoret presenterat en rapport som bekräftar att ungdomsarbetslösheten inte bara är hög utan dessutom betydligt högre i Sverige än i många andra EU-länder.

Statskontoret kan beskrivas som något av Myndighetssveriges övermyndighet och agerar på uppdrag av finansdepartementet. Trots det, eller kanske just därför, har rapporten knappast fått någon uppmärksamhet alls. Uppdraget var att undersöka om statistiken över ungdomsarbetslösheten är jämförbar med den i ett antal andra länder. Eftersom rapporten konstaterade att så är fallet kan ingen längre avfärda ungdomsarbetslösheten som en skapad synvilla, som statsministern gjorde på Svenskt Näringslivs stämma.

Men rapportförfattarna går längre än så. Genom att tränga djupare ner i statistiken visar de att situationen för unga i åldern 15-24 år faktiskt är värre än befarat. I rapporten lyfts åtskilliga belysande exempel fram:

l Mer än hälften av de danska ungdomarna har en tillsvidareanställning jämfört med mindre än en femtedel av de svenska. Jämfört med övriga länder arbetar en betydligt större andel av de sysselsatta svenska ungdomarna på kontrakt på mindre än tre månader.

* Andelen ungdomar som arbetar deltid för att de inte kan finna ett heltidsarbete är avsevärt högre i Sverige än i de övriga länderna. I den mån ungdomar i de andra länderna arbetar deltid är det till absolut största delen för att kunna kombinera arbete och studier.

* Många arbetslösa unga studerar medan de söker jobb. Men andelen av de unga som har arbetssökande som sin huvudsakliga sysselsättning är betydligt större i Sverige än i övriga länder. I Sverige gäller det för 10 procent av de unga, i Nederländerna bara för 1 procent.

* Det är också betydligt vanligare att svenska ungdomar är arbetslösa på heltid. I Sverige uppgår denna andel till 12 procent, i Nederländerna, Norge och Danmark till 1, 2 respektive 3 procent.

* Svårigheten att få sommarjobb i Sverige avspeglar sig i att arbetslösheten bland ungdomar i åldern 15 – 19 år är tre gånger så hög som i Danmark under våren, då jobben söks, jämfört med drygt dubbelt så hög under resten av året.

Statskontorets rapport stärker bilden av att det är svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller allt från möjligheterna att få ett sommarjobb till att få en tillsvidareanställning på heltid. Svenska ministrar har försökt reducera problemet genom att räkna bort vissa arbetslösa ungdomar trots att de både söker och vill ha ett arbete, men Statskontorets rapport visar att ministrar i andra länder skulle kunna räkna bort en ännu större andel av ungdomsarbetslösheten i sina länder, om de nu skulle vilja det.

Förhoppningsvis har regeringen nåtts av Statskontorets budskap och börjat fundera över hur ungdomarnas arbetsmarknadssituation kan förbättras. Varken de förslag som har lagts av regeringen eller oppositionen kommer nämligen att räcka, och oppositionens fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga verkar i helt fel riktning. De politiska partierna borde i stället låta sig inspireras av de länder som har en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, och då i första hand Nederländerna, där nästan inga unga saknar arbete.

Nederländerna har inte bara den lägsta ungdomsarbetslösheten utan också den lägsta totala arbetslösheten inom EU. Landet har genomfört en lång rad arbetsmarknadsreformer sedan mitten av 1990-talet. 1998 sänktes arbetsgivaravgifterna kraftigt och under 1998 och 1999 gjordes arbetsrätten mindre restriktiv. Dessa och andra reformer gav snabbt resultat. Sedan år 2000 har Nederländerna haft en betydligt bättre utveckling på arbetsmarknaden än EU-genomsnittet efter att tidigare ha haft stora problem. Reformpolitiken har fortsatt, bland annat genom att konkurrens inom arbetsförmedlingen infördes 2002.

För Sveriges del har forskningen visat att chanserna för ungdomar och invandrare förbättrades när arbetsrätten luckrades upp för mindre företag. Dessa förändringar måste nu drivas vidare. Att Nederländerna också är bäst inom EU när det gäller andelen företagare bland unga visar på en annan viktig del av lösningen, det vill säga förbättrade villkor för företagande.

Anders Bornefalk

ekonom på Svenskt Näringsliv

Bild - 1
Anders Bornemark, ekonom på Svenskt Näringsliv.
Mest läst