Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Joakim Lamotte: Daltande föräldrar skapar osäkra barn

Jag vet att det inte är min sak att lägga mig i hur andra uppfostrar sina barn, men ibland vill man bara skrika rakt ut. Som när jag var på restaurang häromdagen och hamnade bredvid en barnfamilj, beståendes av mamma, pappa och en pojke i förskoleåldern.

Läs också: Lamotte: Barnkalasen har gått överstyr (2015-05-24)
och Lamotte: Vi måste prata om föräldrarnas ansvar (2015-03-29)

När det kommer till mat och barn är min uppfattning att de flesta föräldrar har förstånd nog att bedöma vad som är lämplig föda, och att barnen får lov att anpassa sig. Givetvis finns det undantag, men grundhållningen är att barn måste lära sig att smaka på det som bjuds. Familjen som hade slagit sig ner vid bordet bredvid var dock av en annan inställning.

Föräldrarna läste högt ur barnmenyn som innehöll allt från hamburgare, makaroner och köttbullar till pannkakor med sylt. Inget av detta föll pojken i smaken, som bestämt deklarerade att det var glass som gällde. Trots den lilla prinsens beslutsamhet tog mamman i familjen mod till sig och beställde makaroner och köttbullar. Det skulle hon inte ha gjort. Så fort servitören serverade maten till pojken åkte tallriken i golvet, efter ett litet nätt raseriutbrott från pojkens sida. Föräldrarna satt där stumma innan de bad servitören att istället hämta pannkakor.

- Visst det går för sig, svarade servitören medan han låg på knä och plockade köttbullar från golvet.

Det visade sig att historien snart skulle upprepa sig när servitören dök upp med pannkakorna och placerade dem framför den nu betydligt mer uppretade pojken, som skrek efter glass. Med pannkakor på golvet och hallonsylt på servitörens skjorta måste väl ändå måttet vara rågat, tänkte jag och väntade på hur föräldrarna skulle tillrättavisa sonen och förklara att han får vara utan både mat och glass. Dessutom trodde jag i min enfald att de skulle be servitören om ursäkt. Istället beordrades han, ännu en gång, in i köket och återvände strax med en skål vaniljglass, som pojken nöjt mumsade i sig.

Hade detta varit en engångsföreteelse skulle jag kanske inte reflekterat över händelsen. Men handlingsförlamade föräldrar av den här typen blir allt vanligare inslag i ett samhälle där barnen börjar ta makten över de vuxna.

Jag vet, som sagt, att det inte är min sak att lägga mig i hur andra uppfostrar sina ungar. Men nu skriker jag ändå rakt ut: Det är inte livsfarligt att sätta ner foten ibland i situationer där barnen gör allt för att testa gränser. Så snälla föräldrar, ta kontrollen över era barn, sätt gränser och lär dem bete sig som folk. Inte för min skull. Inte för er skull. Utan för barnens skull. Daltande och curlande föräldrar skapar oroliga, osäkra och bortskämda barn som kommer vika ner sig vid minsta motgång senare i livet. Vill ni ha det på ert samvete?

Mest läst