Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
IS-krigare på marsch genom Raqqa i Syrien.

Jihadism: "Kommunen gör för lite"

Politikerna i Göteborg borde ha vaknat för länge sedan. Forskaren Peder Hyllengren säger att konkreta åtgärder mot våldsbejakande jihadistiska rörelser redan borde vara på plats. Tydliga tecken har funnits sedan 2012.

– Vi var chockade, säger Peder Hyllengren, forskare på Försvarshögskolan om ett besök i Angered.

Redan 2012 reste personer från Göteborg till Irak och Syrien och anslöt sig till jihadistiska grupper som sedan blev delar i Islamiska staten, IS.

– När jag och mina kollegor besökte stadsdelsförvaltningen i Angered första gången hösten 2013 hade vi med en fråga: Vad gör ni åt alla som reser? Svaret blev: Vi har aldrig diskuterat frågan.

Peder Hyllengren beskriver situationen när det gäller rekrytering till våldsbejakande islamistiska rörelser i Göteborg som mycket allvarlig.

– Jag är väldigt pessimistisk för framtiden. Det sjunker i åldrarna och nu börjar 14-15-åringar dras med. Samhället måste sätta in åtgärder mot detta nu.

Han tycker att det är dags att lämna stadiet där man samlar kunskap och sprider information för ett mer konkret, praktiskt arbete.

– Vart kan en orolig anhörig vända sig? Vad händer om någon ringer och säger att min son åker i morgon? Det måste finnas en struktur för detta, det räcker inte med enskilda eldsjälar.

Han understryker att det görs mycket bra lokalt, men att det fortfarande är slumpen som avgör vilken hjälp man får om man som anhörig försöker kontakta kommunen med sin oro.

Zan Jankovski, enhetschef för fältgruppen i Angered, håller inte med i Peder Hyllengrens hårda kritik.

Om jag är orolig över min son eller dotter, var ska jag vända mig?

– Så långt har vi inte kommit. Det finns inte ett telefonnummer eller en ingång till hjälp. Men i Angered har vi inom alla sektorer en ansvarig för de här frågorna. Vi måste informera den egna organisationen först.

Redan 2012 åkte folk för att kriga. Hur länge kan man informera och samla kunskap innan något är på plats?

– Där kan jag hålla med Peder lite grann. Det har tagit tid innan allvaret i frågan uppmärksammats. Men från tidig vår 2014 och framåt upplever inte jag att vi är passiva.

Zan Jankovski berättar om hur man möter oroliga anhöriga i Angered och ger dem råd och stöd.

– Vi har ungdomar som har hindrats från att åka iväg. Vi har till och med tvångsomhändertagit en ung person.

Peder Hyllengren jämför med arbetet i danska Århus där det finns nätverk med mentorer för anhöriga och en avhopparverksamhet.

– Det är viktigt att dessa nätverk inte står och faller med enskilda utan att det finns en struktur. Från Tyskland, där man också har framgångsrika exitprogram betonas att tillgängligheten dygnet runt är en framgångsfaktor.

– Det räcker inte med en telefontid två timmar på tisdag och torsdag.

Han säger också att de tyska avhopparprogrammen kopplar in en religiös auktoritet för att ta de teologiska resonemangen med den unga personen, en diskussion som kan vara svår för föräldern.

Mohammad El-Alti som representerar Göteborgs moské på Hisingen säger att de många gånger erbjudit staden att medverka som religiösa rådgivare, men att det inte funnits något större intresse.

– Det enda samhället gör är att skicka frågan tillbaka till oss: vad har ni gjort, hur motarbetar ni det här?

Han tror att en moské i Angered skulle innebära en avgörande skillnad.

– Där bor flest muslimer i Göteborg och det är därifrån flest personer rest för att kriga i Syrien. Men där finns ingen plats dit den som vill börja praktisera islam kan vända sig. Risken är att då att de i stället hamnar i rekryterarnas nät och radikaliseras.

Fakta: En siffra som ökar snabbt

• Säpo beräknar att omkring 300 personer har rest från Sverige för att kriga i Mellanöstern. Siffran ökar snabbt.

• Alarmerande tecken för anhöriga är om den unge förändrar sitt beteende radikalt, ägnar mycket mer tid åt sociala medier och börjar sova på golvet för att härdas.

• Den som är orolig får höra av sig till socialtjänsten i sin stadsdel eller till polisen.

• Mona Sahlin utsågs av alliansregeringen till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Hon ska våren 2016 rapportera sina förslag till regeringen.

Mest läst