Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Julkrubba från Sri Lanka, som pryder familjen Ponnus hem i norska Drammen. Bild: Jon Michael, Josefsen

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Jesus föddes inte för att du ska få fler julklappar

    Emanuel Karlsten om barnäktenskapet och flyktingbarnet som julen verkligen handlar om.

    Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

    Det är jul och tiden främlingsfientliga tycker är vår kulturs viktigaste högtid. Det gör jag och säkert du också för den delen, men det är särskilt pikant om man till exempel är radikal nationalist och därtill avskyr främmande religioner från Mellanöstern. För vår högtid handlar om allt det de annars hatar: Flyktingbarn. Barnäktenskap. Och berättelsen om hur ett barn får födas i ett stall, eftersom ingen annan öppnar dörren.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    LÄS MER: Emanuel Karlsten: Vad firas ens?

    Det kan vara värt att påminna om det, denna kristus födelsedag. Att när världens frälsare skulle nedstiga på jorden gjorde han det på ett politiskt kontroversiellt sätt. Frälsaren valde att födas av ett flickebarn, enligt judisk tradition var hon rimligtvis max 14 år gammal. Hon var trolovad med Josef som var minst 20 år gammal, antagligen äldre. Han var osäker på vad han skulle göra åt den uppkomna situationen, men övertalades av en ängel att lita på att det var frälsaren i flickans mage och ta det juridiska ansvaret för mamman och barnet. Skattskrivning stod snart på agendan och Josef tog med sin höggravida maka till Betlehem. I en främmande stad, utan kontakter, var det ingen som ville ta emot dem. Flickebarnet måste sett ut som ett bowlingklot, hon skulle ju föda närsomhelst! Till slut fick de föda i en ladugård. Bland komockor, urin och stank föddes världens frälsare.

    Några forskare kom ridandes med julklappar, några änglar skvallrade till fåraherdar som sprang och uppvaktade. När landets konung, Herodes, hörde att konungarnas konung fötts i staden beordrade han att alla nyfödda skulle dödas, en hel generation utrotas. Josef tog sin fru och nyfödda adoptiv-barn och flydde till Egypten.

    Detta trauma och drama är vad vi firar varje år. Detta är vad till och med de mest inbitna rasister och xenofober tycker är det vackraste och viktigaste Sverige har. Är ironin inte uppenbar för dem? Att de firar ett flyktingbarn, född i ett barnäktenskap, från en kultur de knappt klarar av.

    LÄS MER: Barngiftesbroschyren är inte myndigheternas fel

    Jag vill inte politisera julen, men gärna påminna om en sensmoral som tycks flyga över huvudet på några: Vår jul högtidlighåller minnet av ett flyktingbarn som vid första anblick bara är ett problem.

    Det innebär inte att alla gränser måste öppnas, att vår jul inte är svensk eller något annat knäppt. Kanske kan det bara få tjäna som en påminnelse om ditt extrema privilegie? Du föddes här – det är enda skillnaden mellan dig och de som inte föddes här. Några av de andra flyr från sin “Herodes”, för att få leva som du och jag. Den vi firar idag, Jesus, föddes som en av de andra. Oskiljbar från dem världen nu kallar “problem”, med problematisk kultur och religion (skär bort hud från snoppen, tillåter barnäktenskap?). Poängen är inte att vi måste öppna upp alla gränser, poängen är att se omvärldens problem som ett människoproblem, inte ett nationsproblem.

    Jesus föddes idag för hela världens frälsning, inte för att du skulle få fler julklappar.